Diabetesförbundet lämnade i slutet av september in yttrande på två remissvar till Socialdepartementet, Börja med barnen! och Stärkt rätt till personlig assistans.
Epokgörande teknikhopp, kunskapsskiften, nya mediciner som räddar liv. Utvecklingen går rasande fort kring diabetesvård. Läkarkåren ryar efter nya riktlinjer. Vi frågar Mattias Fredricson, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen.
I slutet av juni kom den stora rapporten kring Anhörigstrategi från Socialstyrelsen där Diabetesförbundet varit delaktig i dialogen för framtagandet. Rapporten pekar, inte helt oväntat på, att rollen som anhörig medför stora påfrestningar för många, med negativa konsekvenser för fysisk och psykiska hälsa, ekonomi och livskvalitet. Men så länge välfärden inte fungerar så kommer inte en rapport, hur sann den än är, att lösa problematiken för anhöriga.
Bättre öppettider, ett enhetligt 1177 Vårdguiden för hela landet, språk som alla förstår?
För hundra år sedan var diabetes en dödsdom, det fanns ingen medicin och de som fick diabetes avled inom ett år från insjuknandet. Tack vare innovationer kan jag och andra personer med diabetes idag leva ett långt liv.
Tung lastbil, buss och taxi. Med Transportstyrelsens nya förslag blir det möjligt att ta alla körkort – oavsett vilken typ av diabetes du har. Efter nyår kan nya medicinska körkortskrav börja gälla
Förbundsveteranen Björn Ehlin valdes till ny förbundsordförande på riksstämman den 29 maj. Först på dagordningen: synlighet och styrkesamling.
I slutet av maj kommer två viktiga statliga utredningar* att presenteras som påverkar familjer med barn med diabetes. I många år har frågor om ansvar, ersättning och inte minst trygghet diskuterats och debatterats.
Diabetes har pekats ut som en riskfaktor för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Forskare undersöker nu hur personer med diabetes typ 1 och typ 2 mår under coronapandemin, både fysiskt och psykiskt.
Trots ett på flera sätt osäkert år kan Diabetesfonden dela ut hela 26,5 miljoner kronor i ändamålsanslag inför 2021. Av anslaget kommer 20,5 miljoner att gå till forskning och 6 miljoner delas ut särskilt till projekt som omfattar kunskapsspridning och utbildningsinsatser i diabetes.
Stöd från nära och kära är viktigt för dig med diabetes. Men när familjemedlemmarna lägger sig i vad du äter och gör känns det mest frustrerande. Så förvandlar du deras missriktade välvilja till verklig hjälp.
Med anledning av ledaren i Dagens Nyheter den 14 november.
84 % tycker att det värsta med att ha typ 1-diabetes är att man upplever att man aldrig är ledig från sin sjukdom, detta följs av oro för framtida komplikationer, 52 %. Nästan varannan, 44 %, tänker på sin diabetes minst en gång i timmen. Det visar en ny undersökning från Ung Diabetes.
Ett vaccin mot typ 1-diabetes utvecklat av svenska forskare ska testas på människor i år. Resultaten på djur är mycket lovande. – Vaccinet gav ett totalt skydd mot typ 1- diabetes, säger Malin Flodström-Tullberg vid Karolinska institutet.
Ekonomi och godtycke avgör om personer med typ 2-diabetes beviljas hjälpmedlet. Bert Zimmer, 78, som har typ 2-diabetes plågas av ett galopperande blodsocker och sönderstuckna fingrar. Trots det får han inte hjälp. – Det känns som att springa mot en bergvägg, säger han.
Diabetes orsakar tandlossning– men notan för de sjuka tänderna får du betala själv. Rejnert Jansson, 47, hade inte råd med behandlingen. Nu har han dragit ut sin fjärde tand.
En av tre som har typ 2-diabetes vet inte själv om sjukdomen. I det tysta skadar det höga blodsockret kroppen. –Det märks ofta ingenting förrän det händer något allvarligt, säger professor Lars Rydén
Stjärntränaren Stefan Hultman fick typ 1- diabetes som 45-åring. Hans travkarriär fick ett abrupt slut 2015 när han drabbades av myastenia gravis, en muskel- och nervsjukdom. I dag är han uppskattad profil i travets egen tv-kanal ATG Live.
Under coronapandemin har många besök, operationer och provtagningar ställts in eller skjutits upp. I vårdskuldens kölvatten kan fler drabbas av svåra fotsår, vittnar läkare.
Idag lever drygt 500 000 svenskar med diabetes och av dessa har de flesta, drygt 80% typ 2-diabetes. I den undersökning som ligger till grund för Svenska Diabetesförbundets rapport ”Vad hände med den involverade patienten?”, framkommer att det finns ett stort kunskapsbehov hos medlemmarna samt att det finns ett glapp mellan vad vården tycker sig erbjuda och vad medlemmarna tycker sig få för stöd och kunskap.