Bli medlem
Ge en gåva

Så ser framtidens behandling ut

16 april 2020

Smart insulin som aktiveras av blodsockret, en helt ny strategi med peptider, mer kirurgi och bättre skydd för hjärtat. Professor Jan Eriksson guidar oss genom morgondagens diabetesbehandling

Enligt forskningsdatabasenClinicaltrials.gov, där pågående medicinska studier ska registreras, pågår just nu mer än 2 500 kliniska studier som berör diabetesbehandling. Studierna dyker ner i allt från kostråd och högintensiv träning till helt nya läkemedelssubstanser. Men de läkemedel som utvecklas berör nästan bara typ 2-diabetes.
– Vi ser inga helt nya läkemedelsprinciper för typ 1-diabetes inom den närmaste framtiden, säger professor Jan Eriksson vid Uppsala universitet, som själv forskar kring nya sätt att förebygga och behandla typ 2-diabetes.
– Det som tas fram är nya insuliner som allt mer ska kunna efterlikna kroppens normala insulinreglering. Som exempel nämner han Fiasp, som släpptes 2017 och är ett extra snabbverkande insulin. Det som forskarna nu närmar sig är så kallade ”smarta insuliner”. Det är insulinvarianter som känner av förändringar i blodsockret och aktiveras
när blodsockret stiger.
– Jag har varit involverad i sådana projekt men de har tyvärr ännu inte lett till någon färdig produkt. Men förhoppningsvis kan forskningen på sikt leverera något som blir användbart, säger Jan Eriksson.
De stora landvinningarna för alla med typ 1-diabetes sker i stället på tekniksidan, säger han, med de nya ”closed loop”-systemen som väntas revolutionera insulinbehandlingen de närmaste åren, och inom stamcellsforskningen.

FÖR ATT BEHANDLA typ 2-diabetes finns det i dag nio olika läkemedelsklasser. Ändå tycker inte Jan Eriksson att vi har det perfekta läkemedlet ännu. Därför fortsätter han att forska.
– Det första nytillskottet som kommer att bli tillgängligt är nya biologiska läkemedel, så kallade peptider, berättar han.
Det han tror mest på är en helt ny strategi som kallas ”dual peptides”. Två peptider kombinerade i samma molekyl – exempelvis tarmhormonet GLP-1 och glukagon – som ihop ger en bättre blodsockerbalans och större viktminskning än vad dagens mediciner kan erbjuda.
– GLP-1 förstärker kroppens insulinproduktion och glukagonet hjälper dessutom till att kontrollera vikten.
En annan peptidduo är GLP-1 och GIP, som också är ett tarmhormon. Den här kombon tycks också ha kraftig effekt mot övervikt.
– Båda kombinationerna har kommit ganska långt i forskningsprocessen och bör kunna vara ute inom fem år.

JAN ERIKSSON SER att vi står inför ett paradigmskifte i behandlingen av typ 2-diabetes. Det handlar om de moderna läkemedelsgrupperna GLP1-analoger och SGLT2-hämmare, som väntas få en ny roll i behandlingen. Stora studier har nyligen visat att de effektivt skyddar mot stroke och hjärt- och njurproblem. Jan Eriksson är nu med och startar den svenska studien Smartest. Den ska undersöka om det rent av kan vara bättre att ge SGLT2-hämmare som basbehandling vid typ 2-diabetes – före metformin.
– Det är viktigt att vi följer upp de långsiktiga effekterna av dessa läkemedel och undersöker vilka patienter som verkligen har nytta av dem.
Han spår också att överviktskirurgi snart blir en vedertagen behandlingsform för dem med typ 2-diabetes som är kraftigt överviktiga.
– Det har riktigt god effekt och ungefär 80 procent av dem som opereras blir av med sina typ 2-läkemedel. 
På senare år har flera av läkemedlen för typ 2-diabetes fått grönt ljus att också användas av vissa med typ 1-diabetes som är överviktiga och har svårtyglat blodsocker. Det är en utveckling som Jan Eriksson också tror kommer att fortsätta.
– Här har vi sett positiva resultat. Du får mer ”time in range”, då blodsockret ligger där det ska ligga, och färre hypoglykemier eftersom du kan gå ner i insulindos.

 

Text: Fredrik Hed
Foto: Mikael Wallerstedt

Alla nyheter