I regel debuterar MODY före 25-årsålder, det är en ovanlig form av diabetes som skiljer sig från både typ 1 och typ 2 diabetes. Ett gemensamt drag för MODY-formerna är bristen på insulin som gör att blodsockerhalten blir för hög. Däremot har personerna inte någon uttalad insulinresistens. MODY karaktäriseras tvärtom av hög insulinkänslighet vilket ökar risken för alltför djupa blodsockerfall när de behandlas med insulin eller tabletter som driver på insulinproduktionen.
De andra typiska störningar i ämnesomsättningen, till exempel övervikt, blodfettsrubbningar eller högt blodtryck finns inte heller. Komplikationer från de stora blodkärlen i form av hjärt- och kärlsjukdomar är sällsynta.
Eftersom de flesta MODY-patienter är unga och normalviktiga är det inte ovanligt att de får diagnosen typ 1 diabetes. Vid MODY finns det inga antikroppar mot de insulinproducerande cellerna, det är alltså inte, som vid typ 1 diabetes eller LADA, en autoimmun sjukdom.
Trots likheterna mellan de olika MODY-formerna, exempelvis insulinbristen, har de också viktiga särdrag beroende på vilken genmutation som ligger bakom.
MODY 1 och MODY 3, den i Sverige vanligaste formen med nästan hälften av alla MODY-patienter, kräver behandling, ofta med insulininjektioner. Ganska måttliga förhöjningar av blodsockerhalten leder till en ökad risk för diabeteskomplikationer i form av ögon- och njurskador.
MODY 2 däremot är lindrig och komplikationer är sällsynta. Sjukdomen kräver ingen behandling.
Källa: Diabetesportalen.se
