Sistnämnda påverkar den omfattande och komplexa egenvården negativt, vilket fyra av tio i gruppen som har fått byta läkemedel påpekar. Byte till mindre effektiva läkemedel riskerar att leda till fler komplikationer, som i sin tur orsakar lidande och skapar många onödiga kostnader. Vidare riskerar byta av läkemedel att skapa ytterligare flaskhalsar i en i förväg mycket hårt ansatt svensk sjukvård. För personer med diabetes, så är allvarliga biverkningar och sämre blodsockerkontroll något av det som respondenterna lyfter fram som en konsekvens av bristen på läkemedel. Det finns tyvärr även vittnesmål om att akuta situationer har uppstått till följd av det rådande läget. Även barn med diabetes riskerar att drabbas, därför att det finns få godkända mediciner för den gruppen.
Nedan några förslag för att skapa en stabil läkemedelsförsörjning och hantera det akuta läget:
• att det införs bromsmekanismer vid bristsituationer som dagens, där grupper som ett givet läkemedel är godkänt för, prioriteras vid förskrivning av detta.
• att läkare vid förskrivning av läkemedel ska redovisa varför och i vilket syfte ett givet läkemedel skrivas ut, om inte läkemedlet är godkänt för den aktuella individens sjukdom.
• att det tas fram förslag som gör det möjligt att fördela läkemedel över landet baserat på behov vid bristsituation.
• att en myndighet tilldelas helhetsansvaret för att samordna och lösa de stora utmaningarna som finns med läkemedelsbrist på både kort och lång sikt – regeringens proposition visar att det ansvaret idag är för splittrat mellan TLV, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen.
Johanneshov 23 mars 2023
Björn Ehlin, förbundsordförande Svenska Diabetesförbundet
