I den färdiga fas II-studien har ett femtiotal personer med typ 1-diabetes i flera olika länder, däribland Sverige, behandlats med injektion av GAD-alum direkt i en lymfkörtel. Syftet har främst varit att utvärdera säkerhet och om det påverkat patientens egen förmåga att bilda insulin samt även fastställa lämplig dos av GAD-alum. Enligt studiens ledande forskare professor Johnny Ludvigsson i Linköping har denna fas II-studie visat goda resultat som bör kunna ligga till grund för en fas III-studie på betydligt flera (ofta 1000 till 25000 patienter).
Mer omfattande testning krävs
- Det är självklart mycket intressant och lovande, om det går att finna medel att bota eller bevara insulinproduktionen vid typ 1-diabetes. Vi är alltså försiktigt positiva till dessa preliminära resultat, som dock ännu inte publicerats i en vetenskaplig tidskrift., säger Claes-Göran Östenson, forskare och styrelseledamot i Diabetesfondens styrelse.
Om de goda resultaten från fas II-studien håller vid närmare granskning, behöver en mer omfattande testning av vaccinet på fler individer göras för att säkerställa ett tillförlitligt resultat. I en sådan fas III-studie bör man jämföra GAD-alum-behandlingen i en grupp av personer med typ 1-diabetes med en annan grupp som har haft typ 1-diabetes lika länge men som i stället får så kallad placebobehandling (injektioner i lymfkörtel) men utan GAD-alum.
- Det är positivt när forskningen gör framsteg. Vi vet ju att många med typ 1-diabetes hoppas på en framtid utan sjukdomen och varje steg mot en lösning på gåtan är viktig, säger Anna Stigsdotter Jansson, ordförande i Diabetesfonden.
