Bli medlem
Ge en gåva

Kärlskador tycks göra diabetes till en risk vid covid-19

16 juni 2020

I en månad har överläkaren och professorn Mikael Rydén vårdat coronasjuka med diabetes på Karolinska universitetssjukhuset. Här ger han sin bild av fallen bakom statistiken – vilka som blir svårt sjuka och varför.

– Diabetes i sig tror vi inte höjer risken för att få en värre covid-19. Diabetes gör heller inte så att du lättare får infektioner än någon annan. Det är diabeteskomplikationerna som gör dig sårbar, säger överläkare Mikael Rydén.
Han är professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska Institutet och har länge forskat inom typ 2-diabetes. I coronakrisen har han ryckt in på vårdavdelningarna och hanterat många coronafall.
– Det är solklart så att den stora andelen med diabetes har typ 2 diabetes. En liten andel covid-19-sjuka som vi vårdat har haft typ 1-diabetes, men de har huvudsakligen kommit in på grund av ketoacidos, berättar han.

DRYGT 25 PROCENT av dem som intensivvårdas på sjukhus för covid 19 har diabetes. 20 april ändrade Socialstyrelsen riskfaktorn för att bli allvarligt sjuk av det nya coronaviruset från ”diabetes” till ”diabetes med komplikationer”. Att typ 1 och typ 2 klumpas ihop som  riskgrupp ser Mikael Rydén både som problematiskt, och rätt:
– Det går inte att jämföra en i övrigt frisk person med typ 1-diabetes med en äldre som haft typ 2-diabetes i många år. Men oavsett om du har en komplicerad typ 1- eller typ 2-diabetes är det gemensamma att det ger kärlpåverkan. Jag tror att kärlskador i botten är det stora problemet vid covid-19, en hel del talar för det. Är kärlen skadade kan det leda till en större spridning och en mer allvarlig inflammation, säger han.
Det finns inte så många hårda fakta än och statistiken är otillräcklig, konstaterar Mikael Rydén.
– Men det här är erfarenheten vi har efter en dryg månad av att hantera coronasjuka, säger han.
– Kärlskador betyder ofta andra problem som högt blodtryck och höga blodfetter. Kraftig fetma ger också skadade kärl.
Hur svåra komplikationer handlar det om?
– Nästan alla som haft diabetes i mer än tio år har ju någon liten komplikation. Men baserat på det jag sett hittills handlar det snarare om allvarligare komplikationer. Den som haft en tydlig hjärthändelse eller stroke, har uppenbart nedsatt blodcirkulation eller är nära dialys ska vara extremt försiktig. De covidsjuka med typ 1-diabetes som drabbas av ketoacidos har inte fått i sig mat och förmodligen underdoserat insulinet, säger Mikael Rydén.
– Ibland ger covid-19 också magsjuka. En del personer minskar då insulindoserna eftersom de inte tycker att de får i sig så mycket mat. Saken är den att under en infektion kan du förvisso sänka måltidsinsulinet, men till och med behöva en högre dos basinsulin eftersom den fysiska stressen som infektionen utlöser höjer blodsockret.

Text: Ulrika Lindberg
Foto: Privat

Alla nyheter