Ett nytt ställningstagande från Försäkringskassan innebär att VAB inte ska beviljas när skolan är stängd eller om diabeteskunnig ordinarie personal i skola och förskola är sjuk, eller borta av andra anledningar. Barnets sjukdom ska vara den direkta anledningen till att föräldrar avstår från förvärvsarbete, annars betalas ingen ersättning ut.
Det har kommit signaler från vården som visar att det kan bli problem för föräldrar att få tid att lära upp skolpersonal vid sjukdomsdebuten eller vid byte av skola. Även till Diabetesförbundet har oroliga och drabbade föräldrar hört av sig. Den nya policyn är utfärdad av Försäkringskassans centrala rättsenhet och gäller över hela landet.
Upprinnelsen till Försäkringskassans ställningstagande är en dom i Kammarrätten i Jönköping där en förälder till ett kroniskt sjukt barn fick rätt till VAB-ersättning när förskolan var stängd. Försäkringskassan ansåg att domen var felaktig. De har därför överklagat domen och vill få den prövad i högsta instans för att få prejudicerande vägledning. Att rättsläget inte är glasklart understöds av att kammarrätterna resonerar och dömer olika.
I en dom från Kammarrätten i Göteborg så nekades föräldrarna till en pojke med diabetes rätt till ersättning när de ordinarie lärarna var borta på en planeringsdag. En dom som Försäkringskassan anser är riktig eftersom de, enligt sitt nya ställningstagande, menar att det ska vara barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. När, som i Göteborgsfallet, det rörde sig om brist på utbildad personal så är sjukdomen endast en indirekt orsak till att barnets förälder stannat hemma, och ansökt om VAB.
Men enligt Eva Örtqvist började problemen innan det nya ställningstagandet. Redan för ett år sedan kom de första signalerna om ändrad tillämpning av reglerna.
– De tolkar lagen så att det är sjukdomen som ska vara det direkta skälet till VAB, och de beviljar det inte när barnets diabetes är stationär och stabil.
Problem vid debuten
Enligt Eva Örtqvist gäller den nya ordningen inte bara enstaka dagar när skolan är stängd, eller ordinarie personal inte är på plats. Det gäller också vid diabetesdebuten och när barnet byter skola. Vid debuten menar Örtqvist att föräldrarna behöver åtminstone två veckors närvaro i skola/förskola för att lära upp personalen.
– Det har Försäkringskassan också börjat stoppa. Ett- och tvååringar som är nya på dagis eller kommer tillbaka med ny diabetes. Det tar ju mycket mer än två veckor för föräldrarna själva att lära sig egenvården, få behandlingen att börja fungera och att vänja sig vid att barnet har diabetes. Dessutom ska förskolan hitta och lära upp en resursperson. Det här är definitivt ett problem som kommer att stöka till det, säger Örtqvist.
Niklas Dernebo är rättslig expert inom föräldraförsäkringen på Försäkringskassan, och han menar att det oklara rättsläget behöver utredas av Högsta förvaltningsdomstolen.
– Vi anser att domen i Göteborg representerar det lagstiftaren tänkt sig, och därför har vi överklagat Kammarrätten i Jönköpings dom för att få vägledning. Vi anser att det är en intressant juridisk fråga som också har stor betydelse för många människor som lever i situationer där de behöver stöd och hjälp. Skulle socialförsäkringen vara heltäckande skulle det vara optimalt, men den har sina gränser, och vi tycker att det finns en sådan gräns här.
Semesterdagar
Enligt Dernebo har det kommit signaler från både handläggare och diabetesläkare om att det är svårt att veta när det finns en rätt till tillfällig föräldrapenning för barn som behöver egenvård. Det föranledde att frågan utreddes, och det nu aktuella ställningstagandet. I texten står att det inte ska tolkas så att myndigheten anser att föräldrar till sjuka barn ska lämna barnet på skolan utan att det finns förutsättningar. Men om VAB inte kan beviljas så är föräldern hänvisad till att finansiera sin ledighet på annat sätt så som semesterdagar, vårdbidrag eller föräldrapenning.
– Vi hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska säga hur det här slutligen ska bedömas. Då är det inte upp till Försäkringskassan. Ställs vi inför situationen att de inte tar upp ärendet får vi på nytt överväga vårt ställningstagande, säger Dernebo.
Enligt Eva Örtqvist har problemet med att få VAB för att lära upp skolpersonal inte varit vanligt tidigare, utan dykt upp under det senaste året. Hon är orolig för konsekvenserna om den nya tillämpningen skulle bli bestående.
– I värsta fall kan vi hamna i att det helt blir sjukvårdens ansvar att lära upp förskole- och skolpersonal vid varje tillfälle, och det finns det definitivt inte resurser till. Vi har inga möjligheter att åka ut till varje skola och, som föräldrarna, vara med hela dagar för att till exempel lära ut kolhydraträkning och allt annat personalen behöver kunna.
Diabetesförbundet arbetar nu med frågan tillsammans med professionen för att hitta en lösning. Våren 2016 väntas Högsta förvaltningsdomstolen ta ställning till om Försäkringskassan får prövningstillstånd.
"Barnen är förlorarna"
– Det här innebär att barn med diabetes inte får samma förutsättningar som andra att klara sin skolgång, säger förbundsordförande Fredrik Löndahl.
Enligt Löndahl är den hårdare tillämpningen av reglerna ett tragiskt exempel på stuprörstänkande bland svenska myndigheter och en bristande förmåga att tänka utanför ramarna.
– Vi har ett regelverk som tydligt säger att det är samhällets ansvar att se till att barnen får rätt förutsättningar när de går i förskola och skola, men så fort det kommer till pengar spretar alla emot, säger Löndahl, och betonar att det är barnen som blir förlorarna.
Diabetesförbundet har flera konkreta förslag på åtgärder. Till exempel att införa diabeteskonsulenter som åker ut i skolorna för att utbilda skolpersonal. Ett annat förslag är att föräldrar ges möjlighet att använda kontaktdagar på motsvarande sätt som gäller för personer som omfattas av LSS.
Ur tidningen Diabetes nr 6/2015
Text: Staffan Ohlson
