Bli medlem
Ge en gåva

Nya nationella riktlinjer för diabetesvården

19 februari 2015

De nya riktlinjerna för diabetesvården innehåller flera förbättringar jämfört med de tidigare - något Diabetesförbundet hoppas bidrar till att diabetesvården förbättras ytterligare. Samtidigt ser förbundet att det fortfarande återstår delar som borde lyftas in i riktlinjerna.

Socialstyrelsen har i dagarna presenterat nya nationella riktlinjer för diabetesvård. Riktlinjerna består av ett antal rekommendationer med en prioritering som ska ge hälso- och sjukvården vägledning om den vård man ska erbjuda och för den egna organisationen.

Idag omfattar riktlinjerna områdena riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. De nya riktlinjerna utgår från de tidigare där drygt hälften av rekommendationerna har omprioriterats utifrån ny kunskap, en del nya har lyfts in och några tidigare har tagits bort.

Viktiga förbättringar

En fråga som Diabetesförbundet särskilt har uppmärksammat är de många feltolkningar som gjordes kring rekommendationen när det gäller egenmätning av blodsocker. Många personer med icke insulinbehandlad typ 2-diabetes har tidigare helt eller delvis blivit utan blodsockerstickor på grund av tolkningar. Skrivningen har nu ändrats och blivit mer tillåtande och tydlig vilket förbundet ser som en förbättring.

En välkommen nyhet är också att gruppen "mest sjuka äldre" nu kommenteras genomgående i riktlinjerna. Gruppen har många gånger särskilda förutsättningar och för att undvika felbehandling ger riktlinjerna nu en vägledning.

Rekommendationen för fetmakirurgi med strukturerad uppföljning har idag ingen gemensam enhetlig uppföljning över hela landet. Detta är något som förbundet har påtalat i sitt remissvar. I de nya riktlinjerna har Socialstyrelsen plockat upp synpunkten och ger hälso- och sjukvården ett uppdrag att utveckla en enhetlig och strukturerad långtidsuppföljning.

Efterfrågar större patientfokus

En aspekt Diabetesförbundet saknar i riktlinjerna är livskvalitet. Idag är det nästan bara HbA1c som är avgörande för de prioriteringar som görs i riktlinjerna. Det är heller inte tidsenligt att det inte finns patientrepresentation vid prioriteringsarbetet, särskilt med tanke på att diabetes är en sjukdom som kräver egenvård i så stor utsträckning.

När det gäller kontinuerlig subkutan glukosmätning vid typ 1-diabetes anser Socialstyrelsen att det fortfarande saknas tillräckligt med vetenskapligt underlag både om nyttan och livskvalitet. Förbundet har återkommande påtalat att även livskvalitet måste vägas in med det vetenskapliga underlaget vid prioriteringen, något som inte hörsammats i riktlinjerna.

En annan synpunkt som Socialstyrelsen inte vägt in är att prioriteringen för patientutbildning vid typ 2-diabetes bör höjas från 3 till 1. Patientutbildning är inte bara en investering för den enskilde individen, det är även en investering för landstingen på sikt.

I rekommendationerna finns en hälsoekonomisk analys där det konstateras att kostnaderna för åtgärder ökar på kort sikt men att ingen åtgärd ökar kostnaderna på lång sikt. Diabetesförbundet menar att bra diabetesvård med aktiva åtgärder ger effekt och kostar inte mer på lång sikt.

Stort engagemang för nya riktlinjerna

Diabetesförbundet har länge haft ett stort engagemang för de nationella riktlinjerna. Sedan de tidigare riktlinjerna presenterades har förbundet engagerat sig vid de tillfällen när våra synpunkter har varit efterfrågade och har bland annat medverkat vid det nationella seminariet om - samt lämnat remissvar på - den preliminära versionen av de nya riktlinjerna.

Vad är nationella riktlinjer?

De nationella riktlinjerna för diabetesvården omfattar totalt 140 rekommendationer. Rekommendationerna är en vägledning för hälso- och sjukvårdens ekonomi och organisation vilket i sin tur påverkar den vård som vuxna personer med diabetes får. Riktlinjerna vänder sig till politiker, huvudmän för vården samt andra yrkesverksamma inom vård och omsorg och baseras på det vetenskapliga underlaget. 2015 års riktlinjer ersätter de tidigare från 2010.

Alla nyheter