Bli medlem
Ge en gåva

Resultat

Kontroll blodsocker och hjälpmedel

  • Majoriteten av personer med diabetes (57%) kontrollerar sitt blodsocker mellan 1-15 gånger per dygn. 28% uppger att de kontrollerar sitt blodsocker mellan 16-30 gånger per dygn och 13% över 30 gånger per dygn. 
  • 44% av de med diabetes tänker på eller ägnar sig åt diabetesen på ett eller annat sätt varje timme; allt från 1 gång per timme upp till 10 gånger eller mer per timme. 
  • 65% av de med diabetes uppger att de minst någon gång i månaden väljer att ligga högt i blodsocker för att undvika hypoglykemier (lågt blodsocker). 
  • Det vanligaste hjälpmedel som används för att kontrollera blodsocker är CGM (t.ex Dexcom) vilket används av 49%. 43% uppger att de huvudsakligen använder FGM (t.ex. Freestyle libre). Detta återspeglar att majoriteten av de som svarat på enkäten har diabetes typ 1. 8% kontrollerar sitt blodsocker genom stick i fingret. 
  • De hjälpmedel som används för att ta insulin är främst insulinpenna (42%) följt av insulinpump med slang (38%). 18% uppger att de använder insulinpump utan slang. 
  • 7 av 10 med diabetes uppger att de inte skulle vilja använda något annat hjälpmedel än det de i huvudsak använder i dagsläget. 30% önskar annat hjälpmedel för blodsockerkontroll och/eller insulintillförsel. Bland de som uppger att de skulle vilja använda ett annat hjälpmedel för blodsockerkontroll uppger nästan 6 av 10 (58%) att de skulle vilja använda CGM. För de som önskar ett annat hjälpmedel för insulintillförsel, uppger drygt 7 av 10 (73%) att de skulle vilja ha en insulinpump utan slang. 
  • Bland de (20% av de som svarat på enkäten) som skulle vilja ha något annat hjälpmedel än det man använder idag, uppger 28% att anledningen till varför man inte har det är att man inte blivit erbjuden att testa hjälpmedlet av vården, och man har heller inte själv ställt frågan. 5% uppger att hjälpmedlet inte finns i deras region, och 22% uppger att de har frågat, men fått nej av någon anledning.

Barnmottagning

  • Av de som fått sin diagnos när de var yngre än 18 år så uppger 38% att de i genomsnitt hade 4 besök per år hos läkare eller diabetessjuksköterska på barnmottagningen. 
  • 73% uppger att man på barnmottagningen även pratar/pratade om annat än sådant som rör insulinbehandlingen. De vanligaste ämnena är komplikationer (78%), jobb/skola (72%), träning/motion (72%), kost/vikt 68% och livskvalitet (67%). 
    •Av de som inte brukar prata om annat än sådant som rör insulinbehandlingen, uppger 56% att de skulle vilja göra det. Det man skulle önska att man pratade om är livskvalitet/påverkan på vardagen (93%), psykosocial påverkan (74%) och jobb/skola (67%). 

Vuxenmottagning

  • Bland respondenter över 18 år är det vanligaste att man har ca 1 eller 2 besök per år på vuxenmottagningen (uppges av 50% av respondenterna). 
  • 79% uppger att man pratar om annat än sådant som rör insulinbehandling under besöken. De vanligaste ämnena är träning/motion (77%), livskvalitet/påverkan på vardagen (71%), jobb/skola (67%) och kost/vikt (61%). Endast 39 % pratar om komplikationer.
  • Bland de som inte brukar prata om annat än sådant som rör insulinbehandlingen, uppger 64% att de skulle vilja göra det. Det man skulle vilja prata om då är livskvalitet/påverkan på vardagen (72%), psykosocial påverkan (70%) och resor/fritid (59%). 
  • Överlag är majoriteten, ca 80%, av de som besvarat enkäten nöjda med sina besök både på barn- och vuxenmottagning (79% uppger att de är nöjda med sina besök på barnmottagningen, och 81% på vuxenmottagningen). Ca hälften (48%) är nöjda med övergången mellan barn- och vuxenmottagning, medan 15% uppger att de inte är nöjda med övergången. Nästan 8 av 10 (78%) tycker att det borde finnas ungdomsmottagningar som är specialiserade på ungdomar och unga vuxna som har diabetes. 

 Kontakt med vården 

  • Den vanligaste kontaktvägen med vården är Mina Vårdkontakter/1177 som 66% av de med diabetes använder och även föredras av 59%. Det finns vissa glapp mellan de kontaktvägar man använder och vilka man föredrar: t.ex. föredrar 31% att kontakta vården via mail, medan bara 16% uppger att de använder det. Vidare skulle 16% föredra att använda appar med chattfunktion, vilket bara används av 2%. 7 av 10 (70%) upplever ändå att det är enkelt att kontakta vården.
  • Nästan alla (97%) har fått information från sin mottagning om att det går att få stöd från diabetessjuksköterska, samt har de allra flesta fått veta att de kan få stöd av läkare ( 79%) och dietist (75%). Endast 18% har fått information om att man kan få stöd från psykolog. 
  • En majoritet av personer med diabetes uppger att vårdpersonalen har pratat med dem om träning (64%), alkohol (62%) och tobak (54%). 

Psykosocialt stöd

  • Nästan 4 av 10 (37%) uppger att de har ett behov av psykosocialt stöd. Av de som inte har behov i nuläget, uppger 31% att de har haft det tidigare. Totalt 41% har blivit erbjudna psykosocialt stöd av vården vid ett eller flera tillfällen, medan 58% inte blivit erbjudna. 
  • Av de som upplever ett behov, har totalt 56% bett vården om psykosocialt stöd en eller flera gånger. Ca en fjärdedel (24%) har fått stöd som de upplever har hjälpt, medan 31% har fått stöd men inte varit nöjda med det. Bland de som har fått stöd är det vanligast att man har träffat en kurator (72%). 
  • Det värsta med att ha diabetes uppges av 84% av respondenterna vara att aldrig få ledigt från sjukdomen, följt av oro inför framtida komplikationer (52%) och att aldrig kunna vara spontan (47%). 
  • Bland det bästa med att ha diabetes, uppger ungefär 3 av 10 (32%) att de har fått större självkännedom och att man blivit mer hälsomedveten (30%). 37% av respondenterna uppger dock att det inte finns något positivt med att ha diabetes. 
Senast uppdaterad 5 november 2020