Efter att inte ha gjort någon äventyrsresa till värmen på över 4 år tyckte jag att det var dags att flyga till Malaysia under julen 2005 tillsammans med föräldrarna för att göra lite äventyr, samt besöka min äldsta syster Ulrika som bor i Lumut, en stad i norra Malaysia.
Pappa och jag började vår resa med att flyg till Kicking den största staden i Sarawak, vilket är ett område av Borneo. Därifrån begav vi oss till ett område som heter Damai, vilket är ett regnskogsområde som sträcker sig från branta berg ner till kusten. Kring området Damai fanns det flera lyxhotell, men pappa och jag fann istället ett riktig charmigt homestay som en malaj och hans engelska fru ägde.
Dessa underbara personer bjöd in oss till att delta i deras springklubb, som varje vecka var ute och sprang i djungel. Löprundan sattes varje vecka av någon i klubben, så rundan var således ny varje gång. Det fanns självklart en massa regler for hur rundan skulle se ut, men i stora drag skulle man följa en snitslad bana av papper. Pappersbitarna man följde kunde ta slut och då var man tvungen att leta i omgivningen runtomkring for att hitta var spåret fortsatte.
Löpningen mynnade ut i fest
Självklart ställde man upp på detta udda event och jag kan säga att det var en otrolig upplevelse. Springrundan gick upp for ett brant berg mitt i regnskogen som jag inte trodde var möjligt att ta sig igenom, då vegetationen av alla växter var så tätt. När löpningen var klar var det en stor fest på kvällen. De kallade sin springklubb for "A drinking club, with a running problem..." men jag skulle nog uttrycka mig så här "A running club, with a drinking problem..." Kul va det i alla fall!!!!
Förutom löpningen i Damai besökte vi en kulturstad/museum i området som visade hur malajerna i området bodde och hur de levde. Något som var speciellt, var husen som stod högt upp på pelare och kallades for longhouses.
Tre dagars vistelse i en nationalpark
Efter Damai åkte vi till Bako National Park, vilket är Sarawak's äldsta nationalpark som är känt för sina apor och framför allt arten som heter "Proboscis Monkey". Förutom "Probosicis Monkey" såg vi andra apor som Macaque, köttättande växter (Pitcher), grodor och giftiga spindlar. Sedan åkte vi till Semenggoh for att kolla på ett rehabiliteringscenter for orangutanger. Det var riktigt häftigt att se. Orangutanger i rörelser uppe i träden är något speciellt!
Efter Borneo flög pappa och jag till Malaysia där vi möte upp min mamma och två av mina systrar och deras män, för att tillsammans resa vidare till Langkawi och Penangh.
Langkawi är en ögrupp som ligger i nordvästra delen av Malaysias inte alls långt från Thailand. Langkawi består av ett antal mindre öar med fina stränder, häftiga skogar och ett riktigt rikt marint liv. Vidare är Langkawi även känt för örnarna som finns i området och i Kuah Town finns det en stor staty av en örn nere vid marinan.
Många möjligheter att njuta av natur- och marinliv
Jag passade på att dyka vid korallreven som finns i området och såg ett flertal revhajar samt lilla "Nemo". Förutom havet så tog jag tillsammans med ena syrran och hennes man en linbana upp på Langkawi's näst högsta topp som ligger 710 m over havet. Därifrån kollade vi på en härlig solnedgång. Från toppen kunde man klart och tydligt se en utav Thailands största marina nationalparker som heter Koh Tarutao National Marine Park.
På senare tid har Langkawi blivit en riktig charter-ö med många hotell, detta tack vare att spriten på ön är "duty free" vilket leder till att dollarturismen kommer till området. Annars är alkohol dyrt i Malaysia då deras skatter på spriten kan jämföras med svenskarnas skatter på sprit.
Penangh är en utav Malaysias större städer och här kan man göra riktiga bra fynd på kläder, elektronik och souvenirer, Penangh är helt enkelt ett bra shoppingområde
Slutligen vill jag ge lite råd till alla som funderar på att förverkliga sin drömresa:
- Det finns ingen orsak att avstå från äventyr och begränsa sig för att man har diabetes. Låt drömmarna gå i uppfyllelse!
- Klistra in lappen om att du har diabetes i passet!
- Ha alltid ficklampa med dig. Du kanske vill läsa en bok ut i bushen eller behöver hitta insulinet i kolmörker.
- Ha alltid en fickkniv med dig, det är bra till det mest, som att laga ryggsäcken, skära mackor, rensa sår eller öppna ölen på stranden
- En ståltermos är bra att förvara insulin i.
- Är det varmt ute kan man fylla den med kallt vatten så att insulinet håller sig hela resa.
- Surfa in på Ung Diabetes hemsida www.ungdiabetes.se och ställ frågor på forumet så får man garanterat bra tips på vad man bör tänka på när man ska göra en äventyrsresa
Lycka till med era drömmar!