Bli medlem
Ge en gåva

Festival och diabetes, går det?

Sommaren 2007 fick jag diagnosen diabetes typ 1, då var jag 17 år. Samma sommar cyklade jag på Gotland med mina vänner och två år senare åkte jag på festival!

Det var inte det lättaste att övertala mina föräldrar om att få åka. De var oroliga såklart, inte bara över hur det skulle gå med min diabetes utan också oroliga över hur vi skulle göra med maten när vi bodde i tält. Hur skulle jag kunna förvara mitt insulin svalt och säkert, hur skulle det bli med mattiderna, blodsockerkurvan och massa mer. De hade tusen saker de var oroliga för, men jag hade redan mitt mål i sikte och tillsammans med 4 kompisar åkte jag ner till Hultsfredfestivalen!

Festivalen var underbar, när det gällde musiken och sällskapet. Vädret var desto sämre så att hålla mitt insulin svalt blev inget problem. Att lösa maten var också lätt, alla jag åkte med ville såklart också äta och vi hade med oss ett stormkök som vi använde för lunch och middag, om vi inte åt ute, och så hade vi storhandlat innan så vi blev aldrig utan mat. Självklart blev det inte den nyttigaste maten och de bästa mattiderna men jag åt och jag tog mitt insulin. Att hålla blodsockret på en bra nivå var lite klurigt eftersom en livespelning ger en sådan otrolig adrenalinkick som också höjer blodsockret, men blodsockret gick alltid ner igen när adrenalinet försvunnit. Under alla dagar jag var där så höll sig blodsockret i balans, inga obehagliga känningar eller svårtolkade höga värden.

Jag är glad att jag vågade åka och stolt över mig själv! Mina vänner var ett stort stöd och utan dem hade jag inte känt mig så trygg som jag gjorde. Dem var väl insatta i hur min diabetes fungerade och alla hade koll på var vårdtältet fanns om något skulle hända.

Var inte rädda för att kasta er ut i det okända. Genom min festivalresa lärde jag mig mycket om mig själv och att det faktiskt kan gå hur bra som helst att resa med diabetes och att det inte behöver bli problem. Allt går att lösa, så länge ni har dextrosol nära till hands så är det lugnt. Efter denna resa vågar jag mer och jag litar på min diabetes jag hoppas att ni också vågar ta steget och följa era drömmar!

Text Nora Gyllström

Senast uppdaterad 15 juli 2016