Bli medlem
Ge en gåva

Vår historia

Sedan Svenska Diabetesförbundet bildades 1943 har stora framsteg skett och utvecklingen fortsatt framåt såväl inom organisationen som i diabetesvården. Trots stora förändringar har förbundets viktigaste uppgift alltid varit att ta vara på sina medlemmars intressen.

Behov av en organisation för personer med diabetes

I maj 1943 bildades Riksförbundet för sockersjuka på initiativ av de lokala föreningarna i Landskrona, Halmstad och Helsingborg. Det var dessa tre föreningar tillsammans med den nybildade föreningen i Malmö som lade grunden till dagens organisation.

Det fanns flera skäl till varför man valde att bilda en riksorganisation för personer med diabetes:

  • Det fanns en oro för bristande tillgång till insulin.
  • Therese Sandin, som var organisationens första ordförande, hade ett stort intresse av framför allt barnens situation och hon ville skapa en möjlighet till sommarvistelse för barnen.
  • Riksdagen hade börjat engagera sig i frågor som berörde personer med diabetes. 

Kämpade för fritt insulin

1943 tillsatte Riksförbundet en utredning med uppdraget om "åtgärder för att förbättra situationen för de sockersjuka". Riksförbundet uppvaktade regeringen 1948 där förslag på nödvändiga åtgärder presenterades. En av punkterna var möjligheten till fritt insulin oberoende av inkomst. Det kom dock att dröja ända till 1955 innan insulinet blev kostnadsfritt i samband med införandet av den allmänna sjukförsäkringen.

Förbundet bakom första diabetesmottagningen

I 1943 års utredning tog förbundet även upp vårdens organisation och förde fram att diabetesvården inte enbart ska vara en uppgift för sjukhusens verksamhet, även läkare i den öppna vården skulle behandla patienter med "sockersjuka". Anledningen till att utredningen tillsattes var en motion som bland annat tog upp frågan om diabetesdispensär (motsvarande diabetesmottagning). Vårdens organisation och införandet av diabetesdispensärer tog dock lång tid men under 60-talet började vårdens organisation att förändras. Förbundet var representerad i den utredning som genomfördes av dåvarande Medicinalstyrelsen. I slutet av 60-talet öppnades den första diabetesdispensären med en diabetessjuksköterska på Karolinska sjukhuset i Solna.

Utbildning för diabetessjuksköterskor viktigt för förbundet

När den första diabetesdispensären öppnade sköttes dessa av sjuksköterskor utan några specialkunskaper i diabetes, något som 1943 års utredning rekommenderade. Förbundet beslöt då att starta en av de första utbildningarna i diabetes för diabetessjuksköterskor. Den diabetesvård som finns idag med specialistutbildade diabetessjuksköterskor är en konsekvens av förbundets målmedvetna arbete som påbörjades i en tid då enbart ett fåtal insåg innebörden av en modern diabetesbehandling. Det finns mycket kvar att göra och arbetet fortsätter.

Stark och respekterad aktör

När riksförbundet bildades 1943 var det ett fåtal personer som var engagerade och jobbade för att förbättra situationen för personer med diabetes. Men så snart fler människor runt om i landet insåg att det låg en stor styrka i Diabetesförbundets arbete sökte sig allt fler medlemmar till organisationen.

Under åren har frågorna som förbundet arbetat med skiftat i takt med angelägenhetsgrad både inom det socialpolitiska området och i hälso- och sjukvårdfrågor. Att få till förändringar tar tid och förbundet har alltid fortsatt att tålmodigt arbeta vidare i viktiga frågor som är viktiga för organisationen.

Svenska Diabetesförbundet är idag en respekterad organisation som ofta får möjligheten att medverka i utredningar och har möjlighet att påverka myndigheter, riksdag och regeringen i viktiga frågor. Vi är stolta över detta arbete och vi vet att fortfarande återstår många utmaningar för personer som lever med diabetes.

Senast uppdaterad 2 augusti 2016