AI, artificiell intelligens, är på väg att förändra vardagen med insulin. Tekniska prylar som lär känna sin bärare, smarta insuliner och plåster i stället för stick – forskarna berättar vad som hägrar i insulinbehandlingens framtid.
Det har utvecklats sex typer av insuliner som alla har olika profiler för verkningsstart, peak och effekttid. Men fortfarande finns det inget insulin som perfekt härmar kroppens egen utsöndring av insulin.
– Om tio år tror jag att forskningen har gett oss insuliner med ännu snabbare tillslag och basinsuliner som kanske verkar en vecka, säger Jarl Hellman, diabetesläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Jag tror också att vi kommer att få fram ”smarta insuliner” i form av plåster med små nanopiggar som tränger in i huden och frisätter insulin när blodsockret blir för högt. Just det som kallas smarta insuliner är vad många inom läkar- och forskarvärlden hoppas och tror på.
– I december kom en spännande studie där forskare vid Köpenhamns universitet tillsammans med biotechföretaget Gubra lyckats tillverka ett insulin som frisätts i större grad när glukosnivåerna i blodet stiger. Jag har hållit på med diabetes i 30 år och sett mycket komma och gå. Om de kan få det att fungera är det fantastiskt, säger Åke Sjöholm, som är överläkare vid sektionen för diabetologi och endokrinologi på Gävle sjukhus.
DE NÄRMASTE ÅREN kommer vi också att få se stora framsteg på tekniksidan och hur insulinerna ges till kroppen. Digitaliseringen får ett uppsving med ännu smartare pennor, pumpar och blodsockersensorer. Grunden för detta ligger i artificiell intelligens, AI, som gör att insulinpumparna kan lära sig av erfarenheter och med tiden anpassa sig allt mer efter bäraren. Varje dag skapas nya data som finjusterar systemet. Insulinpennor kommer att kunna lagra tider och doser, se mönster och ge förslag på insulindoser.
Tillsammans med data från våra andra prylar såsom mobiltelefon, stegräknare, smarta klockor, stressarmband och intelligenta personvågar lär sig produkterna och förbättrar sina rekommendationer för att trimma insulinbehandlingen ännu mer.
MEN ÄVEN KRING maten vi äter kommer tekniken att revolutioneras.
– Vi kommer också att få appar där du tar en bild på din tallrik med mat, så beräknar appen kolhydratinnehållet och ger ett personligt råd hur mycket insulin du ska ta. Det forskas på en sådan app som heter ”Go food”, som i dag är lika bra som fyra dietister, säger Jarl Hellman.
Att ta insulin genom munnen i form av ett piller har varit ett önskemål i 100 år. Det är det enklaste sättet att ta många mediciner, men stöter på patrull eftersom insulin bryts ned i den sura magmiljön. Det krävs också någon form av biologisk ”mekanism” i tabletten som gör magslemhinnan mer genomsläpplig för insulin. Det betyder att dosen som måste tas för att tillräckligt mycket insulin ska nå blodet måste vara många gånger större än om insulinet injiceras i huden – vilket kan göra behandlingen dyr. Insulinet måste också kapslas in på ett sätt som kan styra frisättningen. Tablettformen passar troligen bäst för långtidsverkande basinsulin. Just nu testas ett par kandidater i olika studier.
Amerikanska forskare har utvecklat ett smart insulinplåster som både känner av blodsockernivån och utsöndrar insulin efter behov. Insulinet finns laddat i mikronålar som sticker en halv millimeter in i huden. När blodsockret stiger aktiveras nålarna. Plåstret har än så länge bara testats på möss och grisar. Blodsockret hos en minigris med typ 1 diabetes kunde hållas i schack i 20 timmar. Ett insulinplåster på marknaden ligger troligtvis tio år framåt i tiden.
Inhalerbart insulin har funnits i Sverige under namnet Exubera, men avregistrerades eftersom sjukvårdens intresse var för lågt. I dag finns Afrezza godkänt i USA som snabbverkande måltidsinsulin. Insulin i pulverform kräver en ungefär tio gånger så hög dos för att ge samma effekt som om det injiceras i huden. Många läkare är skeptiska till inhalerat insulin eftersom det är oklart hur lungorna påverkas av långtidsbehandling.
Läkemedel i gelform finns redan mot smärta och testosteronbrist. Insulinet är en mycket större molekyl än dessa och är därför svårt att få att tränga igenom huden. Gelförsöken ligger heller inte långt fram i forskningen och blir troligen aldrig en verklig produkt på marknaden.
Skulle kunna fungera. Vägen under tungan är lika enkel som piller, med fördelen att insulinet slipper passera de nedbrytande magsyrorna. Ett korttidsverkande insulin som sprayas under tungan har testats i några mindre studier. Dosen som behövdes för att få någon effekt på blodsockret var dock hög.
Låter lockande enkelt, men har varit svårt att få att fungera med insulin. Dock släpptes glukagon – insulinets motpol – som näs- spray 2020 och används för att snabbt höja blodsockret vid blodsockerfall.
Ur Allt om Diabetes, nr 1 2021
