Det finns runt 7 000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Sverige. Men så många som två tredjedelar av tonåringarna når inte uppsatta HbA1c-mål, trots stora tekniska framsteg där de flesta har tillgång till olika tekniska hjälpmedel.
– Det är inte bara att sätta på tekniken och tro att det ska fungera. Det är tufft att ha diabetes som barn och tonåring, och både de och föräldrarna behöver extra hjälp och guidning till bra egenvård, säger Anna Lindholm Olinder, diabetessjuksköterska och forskare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. Därför håller hon på att utvärdera en speciell utbildningsmetod, GSD  (guided self determination; guidade egenvårdsbeslut), som ska stärka både barn, ungdomar och föräldrar till en bättre egenvård.
– Vi har resultat från en första grupputbildning, där deras HbA1c sjönk från i genomsnitt 75 vid starten till i genomsnitt 57 efter sex månader. Kontrollgruppen som inte fick utbildning med GSD-metoden sjönk från 72 till 66. Skillnaden mellan grupperna är statistiskt säkerställd, vilket betyder att metoden fungerar.

GSD SYFTAR TILL att stärka ungdomens egen förmåga att hantera sin diabetes, och har i denna studie använts då personen startar behandling med insulinpump. Inför varje besök får ungdomen fylla i ark med frågor, fylla i sina mål med behandlingen, och fundera kring vad de vill förändra.
– Allt detta skapar tankar och reflektioner, och vi arbetar tillsammans med effektiv problemlösning.

PROBLEM KAN VARA att inte kolla sitt blodsocker, att glömma bort att ta insulin före lunchen i skolan och att inte ha berättat att man har diabetes.
– Vi arbetar också med ”empowerment”, egenmakt, att ge dem styrka och verktyg att själva fundera kring vad som har fungerat och inte fungerat i vården tidigare. Det blir ett sätt att själv ta makten över sjukdomen, säger Anna Lindholm Olinder.

Anna Lindholm Olinder har fått 170 000 kr från Diabetesfonden för sitt projekt "Personcentread vård till barn och ungdomar med typ 1-diabetes".