I fjol föreslog Emma Ahlqvist, forskare och docent vid Lunds universitets Diabetescentrum, och hennes kollegor att diabetes ska delas in i fem i stället för två så kallade subtyper – något som vann världsrykte.
Framför allt är det ett nytt sätt att se på typ 2-diabetes, där den nya indelningen skiljer på det underliggande problemet; nedsatt insulinproduktion eller nedsatt insulinkänslighet.

NU HAR HON påbörjat ett nytt projekt för att ta reda på vilka gener som styr risken att drabbas, och även hur risken för olika diabeteskomplikationer skiljer sig åt för de olika subtyperna.
– I princip har alla med typ 2-diabetes fått det på grund av en kombination av livsstil, miljöfaktorer, ålder och ärftlighet i olika proportioner. Exakt vad som har haft störst betydelse för den enskilda individen är omöjligt att säga. Men förhoppningen är att vi genom att förstå vilka  olika processer i kroppen som leder till sjukdomen snabbare ska kunna hitta effektivast möjliga behandling för varje person, i stället för att testa oss fram. Vi hoppas också kunna förutse risken för komplikationer och därmed sätta in extra åtgärder för dem med högst risk, förklarar hon.
Hennes team har screenat över 13 000 testpersoner och upptäckt att det finns skillnader i vilka processer som är inblandade i olika diabeteskomplikationer.
– Vi försöker ta reda på varför de genetiska faktorerna ökar risken för en viss subtyp av diabetes och hitta riskgener som är unika för de olika subtyperna. Där har vi upptäckt att vissa gener bara tycks öka risken för en subtyp, men inte en annan, men vi behöver undersöka fler personer. 

TEAMET IDENTIFIERAR OCKSÅ vilka gener som ökar sannolikheten för olika komplikationer, för att se om de skiljer sig åt mellan subtyperna.
– Nästa steg är att titta på hur olika subtyper svarar på behandling, och hur detta påverkas av olika gener. Innan året är slut kommer vi att kunna ge information till läkare om vilken subtyp de patienter som ingår i vår studie tillhör. Detta kan användas som komplement till deras vanliga, rekommenderade behandling.
En grupp som fångat forskarnas intresse är de som är mest insulinresistenta, eftersom de i dag är de mest felbehandlade.
– Gruppen skiljer sig från andra med typ 2- diabetes då de i mindre utsträckning verkar påverkas av genetiska riskfaktorer. Sjukvården kollar oftast inte insulinresistens i dag, men här skulle ett läkemedel som ökar insulinkänsligheten troligtvis göra bäst nytta och leda till mindre njursjukdom.

Hit går pengarna

Diabetesfonden stöttar Emma Ahlqvists forskning med 437 000 kronor.