Bli medlem
Ge en gåva

Sofia Carlsson, Karolinska Institutet

Sofia Carlsson är epidemiolog och universitetslektor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Hon är också en av de forskare som finansieras av Diabetesfonden. Vi träffade Sofia för att få höra mer om hennes forskningsprojekt.


Hej Sofia,

Vanligtvis när man pratar om diabetessjukdomar brukar det vara typ 1 och typ 2 som är i fokus, men du forskar på en variant av diabetes som kallas LADA (latent autoimmune diabetes in adults). Kan du berätta lite kort om vad LADA är?

- LADA precis som typ 1-diabetes en autoimmun diabetesform där kroppens eget immunförsvar förstör de insulinproducerande beta-cellerna. Den skiljer sig från traditionell typ 1-diabetes genom att den debuterar i vuxen ålder och utvecklas långsammare, därför kan man ofta behandlas utan insulin den första tiden. LADA har också drag av typ 2-diabetes, t.ex. är patienterna ofta överviktiga och insulinresistenta. Sjukdomen sägs därför vara en blandning av typ 1- och typ 2-diabetes och kallas ibland diabetes 1.5. LADA är vanligare än man tror, 5-10% av all diabetes tros vara LADA.

En väsentlig del i din forskning är ESTRID-studien. Vad handlar den om?

- Syftet med ESTRID-studien är att kartlägga riskfaktorer för LADA. Vi vet i dagsläget mycket om vilka livsstilsfaktorer som ökar risken för typ 2-diabetes men när det gäller autoimmun diabetes som LADA och typ 1-diabetes vet vi betydligt mindre. Det enda vi med säkerhet vet är att miljöfaktorer är viktiga vid sidan av ärftlighet. Den ökning av typ 1-diabetes som vi ser i västvärlden är inte ett resultat av förändrade gener utan måste bero på förändringar av miljön eller levnadsvanorna. Den stora frågan som vi försöker besvara är vilka faktorer som enskilt eller i kombination med ärftlighet leder till utvecklandet av autoimmun diabetes.

Vad skulle du säga är den främsta målsättningen i ditt arbete?

- Jag arbetar med flera olika aspekter av diabetessjukligheten, inte bara riskfaktorer utan också faktorer som påverkar risken för komplikationer, samt med att beskriva diabetessjukligheten i Sverige, hur den varierar mellan olika befolkningsgrupper och hur den utvecklas över tid. Vi ser ju att diabetesförekomsten ökar kraftigt i Sverige, det tycker jag är viktigt att kommunicera till både allmänhet och beslutsfattare.

- Men kärnan i min forskning är den som rör utvecklandet av LADA. Att ta reda på vilka faktorer, levnadsvanor eller miljöfaktorer, ensamma eller i kombination med ärftlighet som ökar risken för LADA, det är första steget till att kunna förebygga sjukdomen. I dagsläget är diabetes en kronisk sjukdom, det innebär att våra viktigaste strategier för att hantera sjukdomen är att förebygga och behandla. Jag hoppas att vi genom ESTRID-studien kommer att kunna ge ett väsentligt bidrag till kunskapen kring riskfaktorer för LADA, vilket är en förutsättning för att man skall kunna bygga upp effektiv prevention.

Sist, men inte minst, varför tycker du att det är viktigt att skänka pengar till Diabetesfonden?

- Därför att diabetes är en folksjukdom i ordets rätta bemärkelse. Den blir allt vanligare och trots att behandlingen blivit effektivare och överlevnaden hela tiden förbättras så har personer med diabetes fortfarande en sämre hälsoutveckling än befolkningen i stort. Vi behöver bli bättre på att förebygga diabetes och behandla sjukdomen, samt förhoppningsvis på sikt bota den. För detta behövs forskning. Sverige är ett land med diabetesforskning i världsklass, här finns möjligheter att göra de stora upptäckterna inom området, men för det krävs resurser.

Tack Sofia och lycka till med dina fortsatta forskningsprojekt!

Senast uppdaterad 5 juli 2016