Ungdomar och unga vuxna har högre HbA1c än den genomsnittliga diabetespatienten. Det är en tid i livet med många stora förändringar som till exempel att flytta hemifrån, börja arbeta eller plugga och samtidigt ta eget ansvar för sin sjukdom. Det innebär en ökad risk för bristande egenvård och därmed höga blodsockervärden.

CARINA SPARUD LUNDIN är docent och lektor vid Sahlgrenska Akademien på Göteborgs universitet och leder forskargruppen Stepstones-Diab. De ska nu för första gången i Sverige genomföra en kontrollerad randomiserad studie för att undersöka betydelsen av bättre och mer strukturerat stöd vid övergången till vuxenvård för personer med diabetes. Motsvarande studie har tidigare genomförts för unga med medfödda hjärtfel.
− Vi har sett ett behov av, och sug efter, att diskutera de här frågorna inom framför allt barnsjukvården. Den här frågan har uppmärksammats väldigt mycket under det senaste decenniet och det märks ett större intresse även från vuxenmottagningarna, säger Carina Sparud Lundin.
Trots att problemen med övergången mellan barn- och vuxenvård ofta diskuteras saknas kunskap och vetenskaplig evidens för vilka åtgärder som ger effekt. Men nu startar arbetet med en studie där forskarna ska jämföra vilken betydelse för hälsa och egenvårdsförmåga, så kallad empowerment, som ett strukturerat överföringsprogram har. Studien är upplagd så att 140 16-åringar lottas till att under en tvåårsperiod antingen delta i ett program med extra stöd vid överföringen, eller att få vård enligt gängse rutiner. Dessutom kommer forskarna att utvärdera samma faktorer hos 70 unga med diabetes på en redan befintlig särskild ungdomsenhet.
– Ungdomarna som lottas till programmet kommer att, utöver den vanliga vården, vid flera tillfällen få träffa särskilt utbildade överföringskoordinatorer. Tanken är att stötta dem i att ta större ansvar för sin egen vård och bli mer självständiga, säger Carina Sparud Lundin.
Resultaten av överföringsprogrammet mäts sedan med hjälp av bland annat graden av delaktighet, ansvarstagande, egenvårdsförmåga, glykemisk kontroll och hälsostatus.

ENLIGT SPARUD LUNDIN är vuxenmottagningarna förvånade över att de unga ibland kan ganska lite om sin sjukdom. När de fått diabetes tidigt är det föräldrarna som fått kunskapen och alltid funnits till hands som ”fallskärm”. Vuxenmottagningarna har sedan inte resurser att lära ut, så det krävs att de unga patienterna är bättre förberedda.
Det är första gången en kontrollerad studie kring överföringen inom diabetesvården görs i Sverige.
− Det finns ännu inga bevis för vad som ger effekt för att förbättra övergången från barn- till vuxenvård. Vårt mål är att öka kunskap och vetenskaplig evidens och vi hoppas att vår studie ska bidra till generella riktlinjer för överföring av unga med kroniska sjukdomar inom olika områden.

Projektet stöds av Diabetesfonden med 251 000 kronor.