Bli medlem
Ge en gåva

Framtidens läkemedel kan ge liknande effekt som träning

Framtidens läkemedel kan ge liknande effekt som träning. Det menar Anna Krook, diabetesforskare och professor vid Karolinska Institutet. Vi blev nyfikna och ville veta mer om hennes forskning som får stöd av Diabetesfonden.

Du kommer under året att få fortsatt stöd från Diabetesfonden för den forskning du bedriver. Berätta lite kort om det du gör.

– Min forskning handlar om vad insulinet gör i muskelcellerna, dit kolhydraterna transporteras och tas upp efter att man har ätit. Jag fokuserar särskilt på skelettmuskeln hos personer med typ 2-diabetes.

– Skelettmuskeln är det största insulinkänsliga organet i kroppen, och står för 80 % av det sockerupptag som stimuleras av insulin. Min forskning går ut på att försöka förstå vad som kontrollerar muskelns insulinkänslighet respektive okänslighet, vilket är en av orsakerna till typ 2-diabetes.

Har du kommit fram till några konkreta resultat?

– Ja, det är tydligt att fysisk aktivitet ökar muskelns förmåga att svara på insulin, alltså ökar insulinkänsligheten och blodsockret blir bättre.

– Vi har tagit reda på vad som händer rent molekylärt i muskeln när man har rört på sig och även studerat olika faktorer som frisätts från muskeln och som påverkar ämnesomsättningen. Ett resultat av det skulle kunna bli ett läkemedel som ger en liknande effekt som träning ger.

Kan du förklara varför det är bra att träna? Och hur mycket behöver man träna för att det ska ge effekt?

– Att använda muskeln “omprogrammerar” den till att bli mer insulinkänslig. Hårdare träning ger bättre effekt, men all fysisk aktivitet är viktig. Det är också viktigt att röra sig ofta - hellre fler korta pass i veckan än ett jättepass på söndag!

Finns det någon risk med att träna för mycket?

– Ur diabetessynpunkt egentligen inte – men det är klart att man inte ska träna för mycket av andra anledningar. Typ 2-diabetes utvecklas ofta hos lite äldre personer som kanske inte är så träningsvana, och har man dessutom haft diabetes ett tag kan en del följdsjukdomar göra det svårare att träna. Då är det viktigt att komma ihåg att träning och fysisk aktivitet kan vara så mycket mer än löpträning!

Hur lång tid tar det innan den forskning du bedriver kan komma ”en vanlig patient” till nytta?

– Det kan ta allt från “nu” till årtionden. Det vill säga du kan ju ta en promenad och träna mer redan idag, men för att utveckla ett läkemedel baserat på träningsaktiverade signaler i muskler behövs det 10-tals år tyvärr.

Hur ser du på framtiden för personer med diabetes? Finns det hopp om bot eller nya behandlingsmetoder?

– Det finns två viktiga aspekter här. För det första tror jag att vi ska, och behöver, göra ett krafttag på bred front för att förebygga typ 2-diabetes genom livsstilsförändringar. Sen har det kommit ut ett antal nya sorters diabetesmediciner på sista tiden, vilket gör att vi kommer att kunna behandla diabetes på ett bättre sätt i framtiden.

Vilken roll spelar stödet från Diabetesfonden för din forskning?

– Diabetesfonden har bidragit med ett långsiktigt stöd som har varit mycket värdefullt för att kunna genomföra mer djupgående studier.

Sist men inte minst, om en nära vän till dig fick typ 2-diabetes – vad skulle du ge för råd?

– Att röra på sig mer – till exempel att gå eller cykla till jobbet, ta trappan istället för hissen. Vi vet också att om man går ner i vikt så förbättras sockermetabolismen.

Senast uppdaterad 5 juli 2016