Hur styrs den förhöjda blodsockernivån vid typ 2-diabetes – av hjärnan eller av resten av kroppen? Det här studerar Jan Eriksson, professor i klinisk diabetesforskning vid Uppsala universitet, i ett nytt forskningsprojekt.
En överviktsoperation, exempelvis en gastric bypass, är i dag det mest effektiva sättet att behandla typ 2-diabetes. När en person får oväntat låga blodsockernivåer reagerar kroppen normalt med att snabbt höja blodsockret i försvar. Men efter en gastric bypass är försvarsmekanismerna satta ur spel – kroppen svarar inte längre
på samma sätt. Jan Eriksson och hans forskarkollegor ska ta reda på varför.
– Det är ett komplext nätverk av hormoner och nervbanor som styr sockerbalansen, ett nätverk som påverkas när anatomin i mag- och tarmsystemet ändras, säger han.
Därför studerar hans forskargrupp nu personers hjärnor både före och efter en överviktsoperation med så kallade PET-undersökningar. De mäter hur sockret omsätts i olika delar av hjärnan. Resultaten hittills visar att hjärnans förmåga att känna av och reglera blodsockret ändras efter en gastric bypass, berättar han.
– Vi har också sett en ändrad balans i det så kallade autonoma nervsystemet, det som styr kroppens inre organ, som gör att stresshormonerna dämpas och att blodsockret sjunker. Vi menar därför att förutom bukspottkörteln har också hjärnan en mycket viktig roll i att reglera blodsockret.

FORSKARTEAMET VILL OCKSÅ ta reda på vad som händer när en person först utvecklar diabetes. Är hjärnan inblandad även då? Det är redan känt att det finns mycket med hjärnan som påverkar diabetesrisken, men exakt hur kopplingen ser ut är inte klarlagt.
– Vår teori är att de hormoner som höjer blodsockret kan styras från hjärnan. Vi har sett att hjärnans ” termostat” svänger och ställer in sig på ett högre sockerläge. Här har vi preliminära resultat som talar för att det kan ske redan vid förstadier till diabetes, och att hjärnan då signalerar till resten av kroppen att höja blodsockret.
Nästa steg är att undersöka hur hjärnan svarar på höga och låga blodsockernivåer hos personer som har en utvecklad typ 2 diabetes. På sikt hoppas Jan Eriksson att svaren leder till en mer träffsäker behandling.
– Det är inte bara läkemedel som kan tänkas härma effekten av överviktskirurgi, det skulle också kunna vara särskild kost eller andra livsstilsinsatser.

Diabetesfonden stöttar Jan Erikssons forskargrupp med 437 000 kronor för deras forskning om hjärnans roll i typ 2-diabetes.