Bli medlem
Ge en gåva

Per-Ola Carlsson, diabetesläkare på Akademiska sjukhuset och professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet

Du har precis blivit beviljad fortsatt stöd från Diabetesfonden, genom ett anslag i Nancy Erikssons minne, för den forskning du bedriver. Berätta lite kort om det du gör.


– Vid typ 1-diabetes vänder sig kroppens immunförsvar mot sina egna insulinproducerande celler och förstör dessa. Trots det brukar det ändå finnas en hel del fungerande insulinproducerande celler kvar vid insjuknandet. Dessa kvarvarande celler försöker vi rädda med en transplantation av så kallade mesenkymala stamceller som hjälper till att stoppa immunförsvarets angrepp.

Resultaten är väldigt lovande. De patienter som blivit transplanterade med mesenkymala stamceller hade efter ett år oförändrad eller till och med något bättre förmåga att tillverka eget insulin. Hos patienterna i kontrollgruppen hade däremot förmågan försämrats som förväntat. Vad som också är bra är att vi inte kunnat se några biverkningar av behandlingen.

En annan del av den forskning vi bedriver syftar till att fler ska kunna genomgå transplantation i framtiden. Genom att transplantera insulinproducerande celler inkapslade tillsammans med en syrgastank slipper patienten ta immunhämmande läkemedel, vilket är det som ofta utgör det stora hindret idag. Dessutom ska vi inleda försök med regulatoriska T-celler, en sorts vita blodkroppar som minskar risken för avstötning vid öcellstransplantation.

Spännande! Om du hade ett barn med typ 1-diabetes vad skulle du säga till det om framtiden?

– Typ 1-diabetes är idag en kronisk sjukdom, men om 10-20 år tror vi att det kommer finnas nya behandlingar och andra möjligheter än idag. Det är svårt att lova något, men många intressanta studier är på gång.

Hur lång tid tar det innan den forskning du bedriver kan komma ”en vanlig patient” till nytta?

– Förmodligen mellan 10-15 år. Forskning och läkemedelsprövningar tar tyvärr lång tid.

Vad säger du om annan aktuell forskning, t.ex. rapporten som kom nyligen som menar att även patienter med bra blodsockerkontroll riskerar att dö i förtid?

– Vad som avgör livslängden är en mängd olika aspekter, när det gäller blodsockret spelar det förmodligen in vilket ”livs-HbA1c” man haft. De patienter som nu är gamla har inte kunnat kontrolleras ordentligt förrän på 80-talet, så ingen vet ju riktigt hur deras blodsocker såg ut dessförinnan.

Vilken roll spelar stödet från Diabetesfonden för din forskning?

– Diabetesfonden är en av få fonder som riktar in sig specifikt på just diabetes, vilket ger väldigt bra möjligheter. Diabetesfondens stöd är mer långsiktigt än många andras och det gör att vi kan planera studier på sikt.

Senast uppdaterad 5 juli 2016