Bli medlem
Forskning

Psykisk ohälsa

Diabetes är en ständig följeslagare som följer dig livet ut, och som kräver daglig egenvård. En person med diabetes behöver kontinuerligt planera, förbereda och tänka på alla de saker som påverkar blodsockret. Förutom det ständiga planerandet tillkommer även oro för allvarliga komplikationer, både akuta och långsiktiga.

Att hantera diabetes är krävande och för att lyckas behöver man stöd, inte bara vad gäller det medicinska utan också den mentala och känslomässiga biten. På den här sidan kan du läsa mer om de psykologiska utmaningar det innebär att ha diabetes, och du får även tips på hur du kan handskas med dem samt vilken hjälp du har rätt att få.

I behov av psykosocialt stöd

Ibland kan det vara svårt att själv känna att man behöver stöd eller är i behov av hjälp. Nedan har vi listat en rad tecken på diabetesutmattning. Känner du igen dig i dessa bör du kontakta din vårdcentral eller diabetesmottagning. Du kan även ringa 1177 för att få ett snabbt svar om vart du ska vända dig. Finns det en misstanke om psykisk ohälsa är vården skyldiga att utreda viket behov du har.

  • Jag upplever att min diabetes tar upp för mycket av min mentala och fysiska energi varje dag.
  • Jag känner inte tilltro till min förmåga att dagligen hantera min diabetes.
  • Jag känner mig arg, rädd eller nedstämd när jag tänker på att leva med diabetes.
  • Jag tror att jag kommer drabbas av allvarliga och långsiktiga komplikationer oavsett vad jag gör.
  • Jag upplever att jag ofta misslyckas med mina  diabetesrutiner.
  • Jag upplever att min diabetes kontrollerar mitt liv.
  • Jag känner mig överväldigad av kraven som följer med att leva med diabetes.
  • Jag känner mig inte motiverad att ta hand om min diabetes

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har tankar eller planer på att avsluta ditt liv.

Detsamma gäller om du är orolig över att någon i din närhet mår så dåligt att hen riskerar att skada sig själv eller någon annan allvarligt.

Typ 1-diabetes och psykosocialt stöd

2020 gjorde Ung Diabetes en enkätundersökning om hur det är att leva med typ 1-diabetes. Studiens syfte var bland annat att undersöka hur behovet av och tillgången till psykosocialt stöd ser ut.

I studien uppgav 4 av 10 att de har ett behov av psykosocialt stöd. Vidare är det bara 41% som har blivit erbjudna stöd och av de som fått stöd upplever endast 24% att det stödet de fått har hjälpt. Läs hela resultatet av undersökningen här (länk)

Ny rapport 2021

En  webbenkät som skickades ut till totalt 7 993 medlemmar i Diabetesförbundet  skickades och 3 481 svar kom in vilket ger en svarsfrekvens i undersökningen på 43,6 procent.

  • 4 av 10 personer med diabetes antingen har, eller har haft, behov av psykosocialt stöd som exempelvis hjälp från kurator, psykolog eller personer med motsvarande kompetenser
  • 4 av 10 personer i åldersspannet 18–30 år har behov av psykosocialt stöd i dag. Det är en dubbel så stor andel som i gruppen som helhet
  • 6 av 10, i gruppen som uppger att de har behov psykosocialt stöd i dag, har inte fått detta stöd av sin vårdgivare
  • 1 av 3 svarar att vårdgivarna inte alls uppmärksammar det behov av psykosocialt stöd som kan uppstå i livet med diabetes
  • 2 av 3 av de tillfrågade kan inte svara på om det finns en kurator, psykolog eller personer med motsvarande kompetenser på diabetesmottagningen
Tillgången till psykosocialt stöd bristfällig inom svensk diabetesvård

Världsdiabetesdagen 2021  uppmärksammar internationellt ”Tillgång till vård”. Diabetesförbundet har mot den bakgrunden genomfört en undersökning bland medlemmar om hur de upplever tillgången till psykosocialt stöd inom diabetesvården. Siffrorna visar ett oroväckande stort behov bland personer med diabetes som inte tillgodoses.

Läs mer om Tillgången till psykosocialt stöd bristfällig inom svensk diabetesvård
Berätta din historia

500 000 personer i Sverige har diabetes. De kämpar för ett bra liv varje dag. Trots att sjukdomen är vanlig omgärdas den av okunskap och tabun. Låt oss tillsammans vända fördomar till insikter och orättvisor till självklara rättigheter!

Jag vill berätta
Skuld och skam

Att känna sig fel och konstig, vilja mörka sin diabetes eller gömma sig när sprutorna ska tas kan bero på en ifrågasättande omgivning. Men ibland kan skam- och skuldbeläggandet komma inifrån. Det framkommer av en enkät som Diabetesförbundet gjort.

Läs mer om Skuld och skam
Senast uppdaterad 22 september 2021