Bli medlem
Forskning

”Jag tog avstånd från min diabetes”

Diabetes är en sjukdom som ställer krav och kräver planering, vilket passar långtifrån alla med diabetes. Sussi lever med typ 1-diabetes och känner sig ofta begränsad med sjukdomen som gör det svårt för henne att leva så spontant som hon önskar.

Hur är det att leva med diabetes?

Det är inte så lätt alltid. Diabetes går ju inte att bota och man måste hela tiden tänka på vad man gör och ska göra. Hela tiden behöver jag tänka på vad jag stoppar i mig och hur blodsockret reagerar på det.

Har du stött på några fördomar om diabetes?

Ja, att man kan bli frisk igen. Det går ju inte i dagsläget att bli frisk från typ 1-diabetes.

Vilket är det största problemet med att leva med diabetes?

Insulinkänningarna och ketonerna. Att jag alltid måste planera. Jag gillar inte planera, jag vill kunna göra det som faller på och jag har lust till.

Om jag får lust att träna eller röra på mig och inte har tänkt på detta vid senaste måltiden och insulininjektionen så får jag lätt känningar. Och ibland känner jag inte för att äta mer bara för att jag ska kunna göra det jag egentligen vill. Är blodsockret för högt kan jag inte heller träna och så blir jag trött. Stress är inte heller bra då blir det också högt. Men jag är glad jag har pump det har ändå gjort det lite lättare att leva med diabetes.

Kan du berätta om en situation som har varit jobbig?

När jag insjuknade i diabetes tog jag ett rejält avstånd till att jag skulle ha en sjukdom som jag absolut inte ville ha. Jag hade ju sett hur jobbigt far hade det med sin diabetes.

När jag misstänkte diabetes gick jag till vårdcentralen som konstaterade att mitt blodsocker låg på 17. De frågade om jag hade ätit men det hade jag ju såklart inte, jag visste ju att jag inte skulle det. Jag blev hemskickad igen och de sa jag skulle återkomma för att ta ett nytt blodsockertest. Jag grät när jag gick därifrån för jag förstod att jag var sjuk men fick ingen hjälp. Jag hade dessutom rasat i vikt och fick höra att man kan få ketoner av att svälta sig själv, vilket jag inte hade gjort. Jag hade ätit och dessutom varit väldigt sugen på godis den senaste tiden.

Finns det något positivt med sjukdomen?

Inget.

Vad drömmer du om?

Att man på något sätt skulle kunna ha ett chip inuti i kroppen som mäter blodsockret (känner ju såklart till pumpar med kontinuerlig glukosmätning men tycker att de är klumpiga) som skickar infon till pumpen som i sin tur reglerar insulinbehovet automatiskt utan att man behöver tänka på det. Så om man får ett infall att man vill ut och gå eller cykla kan göra det utan att stoppa i sig mat eller så.

Kan du med ett ord berätta hur det är att leva med diabetes?

Jobbigt.

Senast uppdaterad 9 augusti 2016