Bli medlem
Ge en gåva

Vårdbidrag

Vad är vårdbidrag?

Vårdbidrag är ett ekonomiskt stöd för att kompensera föräldrar som har ett barn med en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, det är enkelt uttryckt en ersättning för det utökade vård- och tillsynsarbete som föräldern utför. Vårdbidraget kan också täcka vissa merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.

Vem kan få vårdbidrag?

Den som har möjlighet att få vårdbidrag är förälder till barn som, på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, har särskilt behov av tillsyn och vård. Det går även att få vårdbidrag för merkostnader som kan hänföras till barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidraget kan delas ut från och med den månad då ansökan om vårdbidrag görs, och till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Har en förälder flera barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar som har rätt till vårdbidrag, bedöms dels det sammanlagda behovet av tillsyn och vård, dels storleken på merkostnaderna.

Var söker man vårdbidrag?

Föräldrar ansöker om vårdbidrag hos Försäkringskassan. Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av den sökande. Ett läkarutlåtande om barnets hälsotillstånd ska lämnas in tillsammans med ansökan om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta.

Hur stort är vårdbidraget?

Vårdbidragets storlek bestäms dels av det arbete föräldrarna måste lägga ner på att vårda och ge barnet tillsyn och dels av hur stora merkostnaderna för detta är. Vid bedömningen av hur stort vårdbidraget blir, sammanvägs det merarbete och de merkostnader som uppstår i det enskilda fallet.

Vårdbidraget kan ges som helt, tre fjärdedels, halvt och en fjärdedels vårdbidrag.

Vårdbidraget betalas ut månadsvis och är skattepliktigt och pensionsgrundande. Ersättningen för eventuella kostnader är dock skattefri och inte pensionsgrundande. Även merkostnadsvårdbidraget är skattefritt. Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag omprövas med jämna mellanrum.

Att skriva ansökan

Det är viktigt att du är tydlig i ansökan om det arbete som läggs ned p.g.a. sjukdomen, vad det innebär att leva med diabetes som barn och vilka risker sjukdomen innebär. Det är bara det arbete som går utöver ett normalt föräldraansvar som beaktas, så ange gärna tidsåtgången för varje åtgärd och för gärna en dagbok under t.ex. en vecka som underlag. Tänk också på att det inte är möjligt att ha vårdbidrag och tillfällig föräldrapenning för samma behov. För att undvika framtida tvister och tolkningar, kan det ibland vara en fördel att begära att prövningen av vårdbidraget inte ska begränsa rätten till tillfällig föräldrapenning.

Vad är merarbete?

Vid bedömning av förälderns arbetsinsats uppmärksammas:

  • direkta vårdinsatser
  • stöd
  • tillsyn
  • förälderns bundenhet på grund av barnets behov av vård och tillsyn
  • annat merarbete

Barn med diabetes fordrar mer tillsyn än friska barn, bland annat på grund av risken med insulinkänningar. Detta gäller inte minst nattetid. Ofta behövs hjälp med medicineringen och egenvården. Även om barnet själv kan ta sin insulinspruta/sköta sin insulinpump och testa blodsockret krävs övervakning, vilket bör påpekas. Ju yngre barnet är desto mer hjälp behöver det i sin behandling. För mindre barn ligger ansvaret helt hos de vuxna. Först vid tolv års ålder räknar man med att barnen är kognitivt mogna för att ta ett större eget ansvar för sin diabetesbehandling. Större barn med diabetes kan periodvis behöva mer tillsyn, exempelvis vid skolstart, inträde i puberteten med mera.

Föräldrarnas medverkan krävs även vid sjukvårdsbesök och utbildningar. I vissa fall kan det också förekomma viss bundenhet för att handleda och utbilda förskole- och skolpersonal, anhöriga och andra föräldrar eller att vara med när barnet deltar i olika aktiviteter. Tänk på att de behov du anger bör vara styrkta genom t.ex. läkarintyg.

Vad är merkostnader?

Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas vara ersättning för de kostnader som uppstår på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.

När det gäller merkostnader för specialkost brukar Konsumentverkets beräkningar användas som vägledning. Numera gör Konsumentverket inte längre någon merkostnadsschablon för diabeteskost. Detta grundar sig på uppfattningen att den som behöver äta bra mat som behandling för sin diabetes bör kunna göra det utan att betala mer än vad vanlig bra mat kostar. Däremot kan det fortfarande finnas behov av att göra justeringar i enskilda fall. En person har kanske behov av en mer komplex specialkost där flera olika problem måste lösas, t.ex. diabetes kombinerat med glutenintolerans.

Du kan få ersättning för merkostnader med 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet. Om dina merkostnader är lägre än 7632 per år, får du ingen ersättning för dem.

Merkostnadernas art och storlek varierar mellan olika typer av sjukdomar och funktionsnedsättningar och mellan olika individer. Det finns därför inte några schabloner för olika sjukdomar, funktionsnedsättningar eller typer av merkostnader. De merkostnader som anses rimliga i det enskilda fallet ska tas med vid beräkningen.

Några exempel på vad som kan vara merkostnad:

  • Högre matkostnader
  • Medicinkostnader
  • Inköp av blodsockermätare
  • Kostnader i samband med läkarbesök
  • Extra telefonkostnader
  • Deltagande i föräldrautbildning om diabetes
  • Kostnader för barnets behov av fysisk aktivitet
  • Inköp av armbandsklocka med signal
  • Medlemsavgift i diabetesföreningen
  • Deltagande i diabetesläger

Konsumentverket

Konsumentverket gör beräkningar för merkostnader vid specialkost.

Konsumentverket

Försäkringskassan

Försäkringskassan handlägger din ansökan om vårdbidrag och är skyldig att hjälpa dig med den.

För personliga ärenden, frågor om försäkringar, överklaganden med mera, kontakta Försäkringskassan i länet där du bor.

Försäkringskassan

Om vårdbidrag i vårt idéprogram

  • Föräldrar till barn med diabetes ska ha rätt till vårdbidrag. 
  • Bedömningen av rätt till vårdbidrag för barn med diabetes ska utgå från aktuella kunskaper om diabetes, den speciella behandlingen vid typ 1 diabetes samt det enskilda barnets behov. Bedömningen ska, under i övrigt likartade förhållanden, vara densamma oavsett var i landet barnet bor.
Senast uppdaterad 12 oktober 2016