Bli medlem
Ge en gåva

Nationella riktlinjer

Målet med Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården är att de ska bidra till en god och jämlik vård. Riktlinjerna som omfattar typ 1 och typ 2-diabetes ger starka rekommendationer på vad hälso- och sjukvården bör göra och vilken vård personer med diabetes bör erbjudas.

Verktyg för dig med diabetes

Du kan använda riktlinjer som ett stöd i dina kontakter med hälso- och sjukvården. Riktlinjerna ger dig kunskaper om vad du kan förvänta dig och kan exempelvis vara användbara när du inte är nöjd med den vård du får.

Rangordnar och prioriterar åtgärder

Riktlinjerna innehåller rekommendationerna samt prioriteringar. De rekommendationer som används är:

  • Bör göra 
  • Kan göra 
  • Endast bör göra inom ramen för studier 
  • Inte bör göra 

Rekommendationerna är en vägledning för beslut på gruppnivå och det kan alltid finnas undantag när det gäller den enskilda individen.

Prioriteringarna rangordnas i en tiogradig skala från 1-10. Siffran 1 anger att åtgärden är mycket angelägen och siffran 10 att åtgärden ger en mycket liten nytta i förhållande till kostnader. Dessa prioriteringar bygger på vetenskapliga studier eller stöd i "beprövad erfarenhet".

Första riktlinjerna kom 1996

För att stärka personer med diabetes ställningen i vården samt ge möjligheten till en likvärdig och kunskapsbaserad sjukvård slöts den så kallade Dagmar överenskommelsen 1996. Överenskommelsen mellan stat och landstingen slog fast att nationella riktlinjer skulle utarbetas för diabetes. Samma år presenterades de första riktlinjerna för diabetes.

Sedan dess har Socialstyrelsen presenterat nationella riktlinjer för vården åren 1999, 2010 och 2015.

Inga nationella riktlinjer för barn

De riktlinjer som finns idag vänder sig till personer över 18 år.

Senast uppdaterad 7 oktober 2016