Socialstyrelsens riktlinjer ska bidra till en god och jämlik diabetesvård. Riktlinjerna omfattar diabetes typ 1 och typ 2 och ger rekommendationer om vad hälso- och sjukvården bör göra och vilken vård som personer med diabetes bör erbjudas.
Riktlinjer som ska hjälpa vården till en god vård
Målet är att hälso- och sjukvården ska använda sina resurser effektivt, fördela dem efter behov och styra verksamheten genom systematiska och öppna prioriteringar. Målgrupperna för riktlinjerna är i första hand beslutsfattare och personal inom hälso- och sjukvården, men du som patient kan också ha god nytta av att läsa och känna till dem.
Verktyg för dig med diabetes
Du kan använda riktlinjerna som ett stöd i dina kontakter med hälso- och sjukvården. Riktlinjerna ger dig kunskaper om vad du kan förvänta dig och kan exempelvis vara användbara när du inte är nöjd med den vård du får.
Rangordnar och prioriterar åtgärder
De nationella riktlinjerna innehåller rekommendationer och prioriteringar. Rekommendationerna är en vägledning för beslut på gruppnivå och det kan alltid finnas undantag när det gäller enskilda individer.
Rekommenderade insatser prioriteras efter en tiogradig skala, där siffran 1 anger att åtgärden är mycket angelägen och siffran 10 att åtgärden ger en mycket liten nytta i förhållande till kostnaden. Dessa prioriteringar bygger på vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet.
Första riktlinjerna kom 1996
För att stärka patienternas ställning i vården och ge förutsättningar för en likvärdig och kunskapsbaserad sjukvård slöts den så kallade Dagmaröverenskommelsen 1996. Överenskommelsen mellan staten och landstingen (nuvarande regioner) slog fast att nationella riktlinjer skulle utarbetas bland annat för diabetes, och en första utgåva presenterades samma år. Därefter har nya omarbetade versioner av riktlinjerna gällande diabetes utkommit 1999, 2010 och 2015. Senaste översyn skedde 2018.
Inga nationella riktlinjer för barn
De riktlinjer som finns idag vänder sig till personer från 18 år. Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes använder sig av internationella riktlinjer, "ISPADs guidelines", som är översatta till svenska förhållanden, och som uppdateras löpande.
