– Vi människor är sociala varelser som vill passa in, vår överlevnad bygger på att höra till. Skuld och skam syftar till att vägleda oss rätt och därför är det rimliga känslor när något inte står rätt till, det är bara att det här kan gå över styr, säger KBT-psykologen Lisa Breitholtz.
Att sticka ut på ett sätt som är negativt präglat kan vara en faktor som gör att skamkänslorna börjar gro.
– En mängd olika beteenden triggas av skam, som att man kanske håller sjukdomen hemlig eller börjar bete sig på ett sätt som inte går i linje med de egna behoven. Det kan innebära att man ljuger och fabulerar för att komma bort från själva känslan, säger hon.
I sitt arbete som psykolog har Lisa Breitholtz, tack vare egen erfarenhet av diabetes, en extra förståelse när hon möter andra med samma sjukdom. Själv drabbades hon av typ 2-diabetes under en intensiv och stressig period i livet.
– Jag tänkte direkt att jag borde ha förstått, att jag skulle ha bromsat tidigare, för jag hade ju haft graviditetsdiabetes under mina två senaste graviditeter, säger hon.
Där hade kanske känslan av skuld ha kunnat lägga en slöja över tillvaron. Men så blev det inte. Hon såg över sin livssituation och sa upp sig från sitt dåvarande arbete, samtidigt som hon tog tag i sin övervikt. Men vid varje vårdbesök fick hon också frågan om ärftlighet, en fråga som förblev obesvarad länge.
– Alla fortsatte att fråga om det här, men jag är ju adopterad. Eftersom det är en kronisk åkomma bestämde jag mig till sist för att ta reda på vem min biologiska mamma var. Så jag sökte upp henne – och det visade sig att hon också hade diabetes, säger Lisa Breitholtz.
DET VAR KANSKE bekräftelsen av ärftlighet som gjorde att skuldkänslorna uteblev för hennes del. Alla har inte ett arv att falla tillbaka på, men acceptans för sjukdomen kan man nå ändå och att hjälpa folk till acceptans är en viktig del av Lisa Breitholtz arbete.
– Man behöver inte gilla sin diabetes, men man kan i varje fall sluta att kriga mot den, säger hon.
En ingång som hon brukar använda som psykolog när hon möter patienter är att hjälpa dem att få syn på vad de vill att deras liv ska handla om.
– Vi tittar på vilka livsområden som är viktiga och hur de kan agera enligt sina värderingar, nu när de har diabetes. Vad vill de att deras liv ska handla om, vilka är hindren och hur ska de parera dessa? Det här kan ofta leda till beteendeförändringar, som i sig kan leda till ökad acceptans, förklarar hon.
Både skam- och skuldkänslor kan sätta livet på vänt. När starka skuldkänslor börjar dominera livet kan de också påverka beteendet. Särskilt vid typ 2-diabetes kan man fastna i ett grubblande som handlar om att man borde ha gjort si eller så för då skulle man inte ha blivit sjuk.
– Skuld hör ihop med upplevd grad av hjälplöshet. Ger man efter för skulden kan man hamna i passivitet, skulden blockerar en från att agera och ta tag i sin situation, förklarar Lisa Breitholtz.
SKAMKÄNSLOR ÄR OFTA förknippade med vissa sammanhang. Om det blir så att skamkänslan ökar av vissa situationer eller när man umgås med vissa människor kan det leda till att man börjar utveckla så kallade undvikandebeteenden. Det kan till exempel handla om att man slutar träffa kompisar, för att man inte vill hamna i situationer där man eventuellt kan stöta på den obehagliga skammen. Men om man tror att känslan går att skaka av sig på det sättet så tänker man fel.
– Det här beteendet, som syftar till att undvika den obehagliga känslan, kommer i stället att förstärka den. Så för att utmana känslan är det bra att försöka agera precis tvärtom, säger Lisa Breitholtz.
OM MAN FÖRSÖKER hålla skammen på avstånd genom lögner, så är det alltså att sluta ljuga som är receptet för minskad skam. Har man undvikit att träffa vissa kompisar för att slippa träffa på känslan så är det bästa motmedlet att börja umgås med just dem. Skamkänslan kommer inte försvinna huxflux men efter ett tag är det troligt att känslan försvagas.
– Ett sätt är att tänka att skammen kan få komma och passera. Så man möter känslan, men fortsätter ändå att göra det man vill göra. Gör man det så kommer känslan på sikt att ta mindre plats och få mindre uppmärksamhet– och därmed minska i omfattning, säger Lisa Breitholtz.
ETT ANNAT SÄTT att jobba med skammen är att börja dela själva känslan med andra i en liknande situation.
– Att få skam för att man har skam är ett vanligt förekommande metaproblem. Vårt första mål är därför ofta att jobba med att hantera skamkänslor för skammen. Många känner att de är ensamma med den känslan, vilket gör att utanförskapet förstärks. Därför fyller det också en viktig funktion att träffa andra med samma sjukdom för att normalisera sina känslor, säger hon.
Lisa Breitholtz förklarar att även andra sjukdomar kan ge skuld- och skamkänslor, men att diabetes ändå är lite speciellt.
– Vi har en medicinsk problematik som förvärras av psykologiska aspekter. Det fysiska sjukdomstillståndet kan helt enkelt förvärras av de här känslorna om de tar över livet, säger hon.
