Egentligen är det inte så svårt att träna hårt med insulin, menar Stig Mattsson, legitimerad dietist och forskare inom diabetes typ 1 och fysisk aktivitet.
– Om du använder CGM, kontinuerlig glukosmätning, kan du absolut våga härma hur en icke-diabetiker tränar.
Och han borde veta. Han har under många år arbetat inom Sveriges olympiska kommitté med bland annat längdåkningslandslaget
och simlandslaget. 
I sin forskning studerar han primärt hur man justerar insulindoser och äter inför, under och efter träningen för att få en stabil och bra blodsockerkurva.
– Om du som vanlig motionär tränar 45–60 minuter behöver du oftast inte fylla på extra kolhydrater under passet. Har du ätit bra och skött dig klarar du med diabetes ett pass. 
För att undvika hypoglykemier, ett för lågt blodsocker, är det vanligt att människor med typ 1-diabetes sänker sin insulindos och i stället hamnar högt i blodsocker inför träning och tävling. 
Stig Mattsson menar att man inte ska ligga högt i blodsocker vid tränings- eller tävlingsstart. Då frisätts fria fettsyror till blodet. Det gör att musklernas upptag av glukos hämmas och att prestationsförmågan försämras.
– Ett bra blodsocker för träning och tävling ligger på mellan fem och åtta. Över tio ska man korrigera nedåt, säger Stig Mattsson.

OM MAN KÖR längre pass, eller kör hård och högintensiv träning med muskulär fettförbränning, måste man tänka på att fylla på med kolhydrater före, under och efter träningspassen.
– Forskning och erfarenhet visar att cirka 75 gram kolhydrater per timme fungerar bra för alla med vanligt insulin. Det viktiga är att man verkligen vet hur mycket man fyller på med per timme.
Sen skiljer det också mellan lugnare och hårdare träning hur man gör med kolhydrater och insulin. Vid ett lugnare träningspass förbrukar musklerna mer fett. Då kan det vara bra att sänka basaldosen insulin, tycker Stig Mattsson.
 – Sänk basalen med runt 50 procent vid lugnare träningspass. Har du för mycketinsulin i kroppen får du inte bara ett lågt blodsocker, du bromsar också leverns frisättning av glukos, säger Stig Mattsson.
På grund av måltidsinsulin är det vanligt att typ 1:or nästan alltid har för mycket insulin i kroppen. Måltidsinsulin har en verkningstid på cirka fyra timmar. Om man då ger sig ut och tränar två och en halv till tre timmar efter en måltid kan man behöva tillskott av kolhydrater redan under den första timmen för att fungera bra, menar Stig Mattsson.
Om man vill köra ett lite lugnare fettförbränningspass passar det bra efter jobbet eller skolan, men före kvällsmaten. Ett sådant ska också kunna ske i princip utan tillskott av extra kolhydrater.
Vid ett högintensivt pass kan man behöva höja basaldosen cirka 45 minuter före passet för att inte bli hög. Blir man hög beror det på att kroppen frisätter adrenalin, vilket behövs för att man ska kunna prestera.
– Adrenalin piskar på levern att släppa ut lagrad energi i blodet – socker, medan insulin bromsar den.

KONTINUERLIG GLUKOSMÄTNING MED CGM är nästan ett krav vid högintensiv träning, liksom flytande kolhydrater.
– Strunta i druvsocker, ta i stället tio gram kolhydrater per deciliter dryck. Flytande kolhydrater lämnar magsäcken snabbare.
Efter högintensiv träning tar det 30–45 minuter för adrenalinet att sjunka till normal nivå. Om man blir hög efter träningen kan man därför behöva extra insulin. 
Ska man avstå från sitt träningspass någon gång? Ja det kan finnas tillfällen då det är bättre att avstå.
– Om man är jättetom och har låga glykogendepåer ska man inte ge sig ut och träna. Det som hänt de senaste 12–24 timmarna avgör hur du klarar träningen eller tävlingen, säger Stig Mattsson.