När vi blir gravida behöver kroppen producera mer insulin, men ibland klarar den inte av det och då höjs blodsockret. Eftersom barnet i magen får i sig mer socker växer det snabbare än det ska och bebisen föds ofta ovanligt stor.
2015 gick Socialstyrelsen ut med nya riktlinjer för vad som ska klassas som graviditetsdiabetes. Nu räcker något höjda blodsockervärden för att diagnosen ska ställas. De nya gränsvärdena är kopplade till förlossningskomplikationer orsakade av för stora barn.
– Det finns ingen given gräns för vad som är sjukt eller friskt, men höga blodsockervärden är en riskfaktor under graviditeten, som kan prediktera för komplikationer för både barnets och mammans del – och även för långsiktiga risker, säger Helena Fadl, överläkare samt forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
Ibland kan insulinresistensen bero på generna, men ofta är graviditetsdiabetes kopplat till fetma och övervikt. Den som får graviditetsdiabetes ordineras först och främst kost- och motionsbehandling. Då fortsätter man i de flesta fall inom den vanliga mödravården. Fungerar inte kostomläggning ges även insulin eller metformin och då kan det variera i landet huruvida man får specialistmödravård eller ej.
– De flesta klarar att ställa om sin livsstil. Och det positiva är att om man normaliserar sina blodsockervärden så minskar risken att få ett stort barn, havandeskapsförgiftning och att behöva föda med kejsarsnitt.
ENLIGT DE GAMLA riktlinjerna för graviditetsdiabetes fanns en stark koppling till typ 2-diabetes. Omkring 50 procent som diagnostiserades med graviditetsdiabetes hade utvecklat typ 2-diabetes inom tio år. Men med de nya riktlinjerna är det bebisens storlek som står i fokus. Och ingen vet hur många mammor, eller barn för den delen, som senare i livet får typ 2-diabetes.
– Vi vet inte hur stora riskerna är om du ligger på gränsen och har blodsockernivåer som för bara några år sedan sågs som normala. Men vår unika databas med Sveriges olika nationella hälsoregister kommer att ge oss möjlighet att följa upp både mammornas och barnens hälsa, säger Helena Fadl.
Tidigare diagnostiserades mellan en och två procent med graviditetsdiabetes. De kliniker som har valt att anamma de nya riktlinjerna fångar upp många fler, på vissa håll tre gånger så många, på andra håll upp till tio gånger så många.
– Det blir förstås en väldigt stor ökning, men jag kan inte gå ut med exakta siffror i dagsläget, säger Helena Fadl.
Att det skiljer sig åt så mycket beror delvis på vilken screeningmetod man använder i dag och vilken som använts tidigare.
ÄNNU HAR VI inte sett svart på vitt vilken nytta de nya riktlinjerna har. Men det ska Helena Fadl och hennes forskargrupp ta reda på. De fick nyligen 18 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för att ta reda på vilka effekter de nya riktlinjerna lett till.
– I ett första skede tittar jag efter andelen stora barn och om de nya gränsvärdena är hälsoekonomiskt försvarbara, säger hon. I studien ingår mellan 65 000 och 70 000 graviditeter och data håller fortfarande på att samlas in. Resultatet väntas 2020.
Nya gränsvärden för graviditetsdiabetes
- I dag anser WHO och Socialstyrelsen att diagnosen graviditetsdiabetes ska ställas vid fastevärde 5,1 mmol/l, efter en timme 10,0 och efter två timmar 8,5 mmol/l vid en 75 gram glukosbelastning.
- Tidigare krävdes fastevärde på minst 7,0 mmol/l och/eller 2- timmarsvärde 10,0 mmol/l vid venös glukosbelastning.