Övrig information om typ 1-diabetes

För vissa kan fasta innebära en risk medan det för andra med diabetes kan vara ofarligt. Huruvida du ska fasta eller inte är ditt eget beslut, men vi vill starkt rekommendera dig att diskutera med din läkare eller sjuksköterska först. På så sätt kan du förebygga de risker som finns samt få information om vad du ska göra om det uppstår problem. 

Fasta under ramadan

Under ramadan är fastan en av de fem grundpelarna inom islam. Om man bör fasta eller inte är ett beslut som man själv får ta. Dock är det viktigt att diskutera beslutet med sin läkare eller sjuksköterska för att få reda på vilka risker man eventuellt utsätter sig för, hur/om dessa kan förebyggas samt hur hur man går tillväga vid eventuella besvär.

• Individer som har typ-1 diabetes med komplikationer eller högt HbA1c samt gravida kvinnor avråds i allmänhet från att fasta. Individer med diabetes har ofta en ökad risk för hyper-och hypoglykemi under fastan.
• Kosten ska vara så lik det vanliga som möjligt. Man bör inte äta mer än vad man brukar. När många rätter serveras så bör man försöka välja bland sina favoriträtter eller äta liten mängd av varje för att undvika för högt blodsocker.
• Måltiden vid iftar bör följa rekommendationerna kring diabeteskost och innehålla en sammansättning av protein, fett och långsamma kolhydrater med fullkorn och fibrer.
• Suhur är måltiden som äts innan gryningen, den bör vara lagom stor, mätta och ge tillräckligt med energi för många timmar framåt.
• Iftar är måltiden som bryter fastan på kvällen. Måltiden bör begränsas till att vara en måltid och inte en “festmåltid” varje dag under fastan.
• Ett bra tips är att följa tallriksmodellen. Kolhydrater ger energi under många timmar och en god sammansättning hittas i spannmål och frön såsom fullkornsmjöl, linser, havre, bönor och fullkornsris.
• Fiberrik mat såsom matvete, fröer, potatis med skal, frukt, samt grönsaker såsom gröna bönor kan förebygga förstoppning, särskilt då man är utan vätska under många timmar.
• Ett högt intag av fet mat såsom stekta/friterade rätter, bakverk och sötsaker kan för vissa ge matsmältningsbesvär såsom halsbränna.
• Torkad frukt och dadlar innehåller mycket socker och intaget bör begränsas till cirka 2-3 dadlar per dag.
• Vatten bör intas före och efter fastan. Innan fastan börjar kan man försöka få i sig cirka tre glas vatten (½ liter).
• Vid suhur bör intaget av koffeinhaltiga drycker såsom kaffe och cola inte vara alltför stort då dessa innehåller koffein som är vätskedrivande och kan leda till att man förlorar vätska via urinen. Det kan i sin tur orsaka bland annat huvudvärk senare under dagen.

Bra information om att fasta under till exempel ramadan finns på diabeteshandboken.se samt på norska diabetesförbundets hemsida:

• Diabeteshandboken.se (länk)
• Norska Diabetesförbundet (länk)

Försäkringar

En av de stora skillnaderna i vilka rättigheter en personer med diabetes har jämfört med personer utan en kronisk sjukdom, är möjligheten att kunna teckna försäkringar. Via Diabetesförbundets idéprogram och egna framtagna gruppförsäkringar för medlemmar, görs ett försök att överbrygga dessa orättvisor.

Läs mer om våra medlemsförsäkringar

Graviditet

En graviditet kan kompliceras av typ 1-diabetes. Förutsättningarna för en kvinna med typ 1-diabetes att klara en graviditet och få ett friskt barn är numera goda.

De medicinska och tekniska framstegen betyder mycket, men kvinnans aktiva medverkan spelar en oerhört viktig roll. Det är viktigt att kvinnan - och även mannen - får ingående information om de speciella problem som är förknippade med graviditet och diabetes.

Viktigt med bra blodsockerkontroll

För den som har diabetes och är gravid eller planerar att bli gravid är det för fostrets utvecklings skull extra viktigt med en bra blodsockerkontroll. Graviditetens inverkan på diabetessjukdomen är komplex, och diabetes påverkar graviditeten på olika sätt. Under hela graviditeten är det viktigt att kvinnan har en bra blodsockerkontroll och noga följer den intensifierade insulinbehandlingen.

Läs mer

Artikelserie om graviditet och diabetes

Faktablad om graviditet och diabetes

Amning och diabetes

Joslin-medalj

Har du eller någon nära dig levt med insulin-behandlad diabetes i 25, 50 eller 75 år? Vid Joslin Diabetes Center i Boston, USA, kan du ansöka om medalj.

Joslin Diabetes Center, anslutet till Harvard Medical School, är världens största klinik specialiserad på diabetes och diabetesforskning. The Medalist Program vid Joslin kom till för att uppmärksamma de som lever med diabetes under väldigt många år. Syftet är att skapa motivation och vara en drivkraft i den omfattande och ibland krävande behandling och egenvård som de som lever med insulinbehandlad diabetes dagligen måste utföra för att må bra.

Sedan 1970 har mer än 5000 personer från hela världen fått 50-års medaljen och mer än 90 personer har fått medaljen för att ha levt med diabetes i 75 år.

Läs mer och ansök (länk)

Körkort och diabetes

Den som har körkort och diabetes kan behöva göra syntester eller skicka in intyg innan det är dags att ge sig ut i trafiken. Föreskrifter som reglerar detta område reviderades under år 2021. Det var ett arbete som Transportstyrelsen genomförde, och där Diabetesförbundet bland annat medverkade i en referensgrupp. Nya föreskrifter började gälla från 1 januari 2022.

Den 1 januari 2022 trädde alltså nya regler i kraft för dig som har diabetes och som har eller vill skaffa körkort för lastbil, buss eller taxiförarlegitimation. Den största förändringen gäller den tidigare begränsningen av vilken diabetestyp som är tillåten. Med de nya reglerna görs det inte längre någon skillnad på vilken typ av diabetes du har. Reglerna utgår i stället ifrån vilken behandling du har och risken för hypoglykemi. På Transportstyrelsens hemsida finns beskrivit vad de nya föreskrifterna innebär, och det finns även en lista med vanliga frågor och svar: Nya regler om körkort och diabetes - Transportstyrelsen  

Beslutet om föreskriftsändringarna hittar du här: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:125) om medicinska krav för innehav av körkort m.m. 

Föreskrifterna i sin helhet finns här: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Konsoliderad elektronisk utgåva 

Diabetesförbundet har tyvärr inte möjlighet att gå in i enskilda körkortsärenden. Samtidigt kommer vi även framöver fortsätta bevaka och jobba med att påverka frågor som rör personer med diabetes och körkort. Vi jobbar med körkortsreglerna via skrivelser, remissvar, medverkan i referensgrupper och uppvaktning av beslutfattare för att skapa förbättringar för alla som lever med diabetes. 

För närvarande pågår det exempelvis två arbeten som handlar om syn och körkort. För det första håller Transportstyrelsen på med ett arbete avseende föreskrifterna om de medicinska synkraven för innehav av körkort, vilket du kan läsa mer om här: Föreskriftsarbete om de medicinska synkraven för innehav av körkort - Transportstyrelsen   

För det andra jobbar Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) med ett uppdrag att eventuellt återinföra simulatortest och körprov på väg för personer som förlorat sitt körkort till följd av de medicinska synkraven för innehav av körkort - läs gärna mer här:  Nytt uppdrag till VTI att analysera testmetoder för medicinska synkrav för körkort | VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut  

Generellt är regelverket runt körkort och diabetes beroende av en rad individuella faktorer, varför det bästa sättet att få rätt information utifrån din konkreta situation är en direkt kontakt till Transportstyrelsen: Kontakta oss (transportstyrelsen.se)   

Påverkar diabetes typ 1 lederna?

Människor med diabetes har lättare än andra att få besvär med smärta och stelhet från lederna som axlar, händer, nacke och höfter. I allmänhet uppkommer besvären efter många års diabetes.

Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av blodsockret, något som på många års sikt leder till en viss skrumpning av ledkapslar eller senor, ofta med en inskränkt rörelseförmåga och smärta som följd.

Händerna ofta drabbade

Problem i händerna är vanligast och drabbar såväl yngre som äldre personer. Man har inte funnit något samband med blodsockerinställningen, däremot finns en koppling till hur länge man har haft sin diabetes och hur gammal man är.

Sjukgymnastik kan ofta underlätta och med hjälp av avslappningsövningar kan man undvika tilltagande smärta och stelhet i de angripna delarna av kroppen. Om problemen drabbar handflatorna kan en enkel operation avhjälpa stramheten.

Påverkar stress diabetes typ 1?

Stress är en allmän benämning som används när kroppen måste anpassa sig eller reagera på en svår situation. Stress kan vara fysisk som vid sjukdom eller en allvarlig skada, eller psykisk om den orsakas av ångest eller oro.

När kroppen är under stress frigörs och samverkar ett flertal stresshormoner så som adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon. Dessa försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga.

Känslomässiga påfrestningar, i synnerhet om de är långvariga och intensiva, kan höja blodsocker och HbA1c markant. HbA1c värdet kan till exempel vara högre hos personer som har svåra familjesituationer, besvärliga förhållanden på arbetet eller långvariga psykiska problem som depression.

Stress kan vara en orsak till att ditt blodsocker är högre än vanligt. Vid besök hos diabetessjuksköterska/läkare är det därför viktigt att du berättar om du känner dig stressad så att det kan vägas in i din blodsockerbehandling. Vid stress kan du också behöva kontrollera ditt blodsocker oftare än vanligt.

Resa med typ 1-diabetes

Att resa med diabetes är inget problem men det kräver lite extra planering, särskilt vid längre resor. Det är viktigt att du i god tid innan din resa tar reda på några viktiga saker som underlättar din utlandsvistelse. Det gäller exempelvis försäkringsskydd, recepthantering och tullbestämmelser.

Svenska Diabetesförbundet har tagit fram ett medicinskt intyg som din läkare kan fylla i och som du kan använda vid kontakter med sjukvården utomlands.

Bestämmelser om sjukvård och läkemedel vid utlandsvistelse

Inom EU/EES

Genom förordningen (EEG) 1408/71 regleras rätten till vård i andra EU/EES-stater. Reglerna gäller för personer som är försäkrade i EU som anställda och egenföretagare. Det gäller även för pensionärer, statslösa och flyktingar bosatta inom EU samt familjemedlemmar. Rätten handlar i första hand om "akut eller nödvändig vård" vilket innebär sådan vård som inte kan vänta tills personen är åter i hemlandet. En EU-patient betalar för nödvändig vård samma vårdavgift som personer bosatta i landet.

Det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet) intygar att du har rätt till vård inom EU:s medlemsländer. 

Utanför EU

För länder utanför EU gäller andra regler. Behöver du vård så får du vanligtvis stå för hela kostnaden själv. Ofta täcker hemförsäkringen sjukvård men du kan behöva betala en del i självrisk. Detta gäller inte i de länder som Sverige har sjukvårdsavtal med.

Läkemedel vid resor

Många länder har särskilda regler för införsel av läkemedel och hjälpmedel. Den bästa förberedelsen är att du tar kontakt med landets ambassad för att rådfråga vad som gäller i ditt fall.

Läkemedel för personligt bruk får föras in i ett land i en mängd som vid varje resa motsvara högst ett års förbrukning. Du som resande ska kunna styrka att läkemedlet är för personligt bruk. Det gör du lättast genom dels ett läkarintyg och originalförpackningar från Apoteket eller recept med ditt namn på.

Om du vistas en längre tid i ett annat land kan du behöva ta ut en större mängd medicin. För att få ut läkemedel och andra varor inom läkemedelsförmånen får ett uttag på recept avse högst 90 dagars förbrukning. Om du av särskilda skäl, exempelvis utlandsvistelse, kan du få hämta ut mer läkemedel inom förmånen. Du ska då kunna styrka utlandsvistelsen för apotekspersonalen. Du kan visa resehandlingar som styrker din resa.

I vissa länder är det möjligt att hämta ut läkemedel på recept men då krävs det att läkemedlet är godkänt i landet du vistas i. Det krävs även att det är ett originalrecept och inte en elektronisk utskrift. Det är även bra att ha ett intyg på engelska från behandlade läkare att du har behov av läkemedel för din sjukdom. Det kan vara olika lätt att få tillgång till insulin och hjälpmedel beroende på var du reser. Det kan även skilja i självkostnadspris. Ta reda på vad som gäller för det land dit du ska resa, antingen via ambassaden eller via den du bokat resan hos.

Om du använder narkotikaklassade läkemedel är det tillåtet att ta med sig läkemedel för högst 30 dagars förbrukning. Om du reser inom Schengen måste du ha ett s.k. Schengenintyg med dig tillsammans med ditt läkemedel som du hittar på Läkemedelverkets hemsida.

Försäkringar vid resa

Det är viktigt att du kontrollerar ditt försäkringsskydde innan resan. Hemförsäkringen gäller under 45 dagar för olycksfall, vård av akut sjukdom och akut försämring av annan sjukdom. Ska du vara borta längre än 45 dagar kan du antingen förlänga hemförsäkringens reseskydd eller teckna en separat försäkring. Om ditt insulin blir stulet ersätter försäkringsbolaget kostnaderna om du förvarat det med aktsamhet. Men om insulinet blir förstört av kyla eller värme måste du ha en allriskförsäkring som komplement för att få ersättning.

Identitetshandlingar som visar att du har diabetes

Om du skulle hamna i en situation då du behöver hjälp, om du exempelvis får en kraftig känning eller rent av förlorar medvetandet, är det bra om du har en identitetshandling på dig som berättar att du har diabetes och vad som behöver göras.

Flygresor

När du reser med flyg ska du tänka på att ta med dina läkemedel i handbagaget in i kabinen. Checkar du in ditt bagage så finns det alltid en risk att det kan förstöras, förloras under resan eller att föreningar uppstår. Dessa tråkigheter kan drabba alla resenärer men drabbar dig med diabetes hårdare. Insulinet klarar inte heller kylan i lastutrymmet på flygplanet.

Säkerhetskontrollen vid avresan

När du passerar säkerhetskontrollen ska mediciner i flytande form, som exempelvis insulin, visas upp. Du får ta med dig så mycket receptbelagd medicin som du behöver för din resa. Du får även ta med kylbehållare för insulin. Tänk på att säkerhetskontrollanterna kan göra stickprov på medicin eller mat som du har med dig. Du kan därför bli ombedd att t ex smaka på vätskan eller stryka lite vätska på handen. Du ska vara beredd på att intyga att medicinerna och hjälpmedlen du för med dig är dina. Det gör du genom att ha ditt läkarintyg och dina recept eller originalförpackningar på dina läkemedel till hands vid kontrollen. Tänk på att olika flygbolag är olika restriktiva vid incheckning och när du går genom tullen. Du gör bäst i att kolla med det flygbolag du reser med innan du ger dig av. 

Måltider vid flygresor

Många flygbolag har idag dragit in på måltider. Kontrollera vad som gäller för din flygning. Du ska även tänka på att ha med dig mat och dryck för att kunna hantera eventuella förseningar och väntetider som uppstår under resan.

Säkerhetskontrollen vid ankomsten i annat land

Väl framme i pass- och säkerhetskontrollen kan det i vissa länder, särskilt de med sträng narkotikalagstiftning, vara att föredra att "gå på rött". Med andra ord visa upp sitt diabetesintyg, läkemedel och hjälpmedel och minimera risken att bli misstänkt för knarksmugglare med kanyler i bagaget. Var noga med att inte lämna ifrån dig din diabetesutrusning till tullpersonalen utan din insyn.

• Förteckning över samtliga länder som Sverige har sjukvårdsavtal med
• Läs mer om vad som får tas med in i flygplanet
• Medicinskt intyg