En vecka efter att önationen stängde ner började The National Diabetes Centre i Colombos förort Rajagiriya få oroande telefonsamtal från hela Sri Lanka. Personer med typ 1-diabetes fick inte tag på insulin. Detta på grund av att de var isolerade i sina hem, men framför allt för att insulinet snabbt tog slut på flera av landets sjukhus.
Diabetescentret i Rajagiriya har över 700 personer med typ 1-diabetes registrerade. Hälften av dem har inte råd att köpa insulin själva, utan får insulin donerat från hjälpcentret.
– Det var mycket illavarslande att höra hur flera av dem inte kunde få tag på sitt insulin under utegångsförbudet, berättar DhanyaWijesuriya, som driver diabetescentret.

TVÅ UNGA MÄN, Dhanuka Dilshan, 24 år, och Dinuka Jude, 29 år, som själva har typ 1-diabetes, beslutade sig för att ta saken i egna händer.
– Eftersom jag själv har diabetes vet jag att det är omöjligt att klara sig utan insulin och ville hjälpa andra som hamnat i denna svåra situation, säger Dhanuka och får medhåll av vännen Dinuka.
Båda deltar i internationella diabetesfederationen IDF:s program för unga ledare. Tillsammans med personalen på diabetescentret i Rajagiriya ringde de runt till alla i registret för att höra efter hur mycket insulin de hade kvar. Sedan packade de ihop personliga paket med insulin och mätstickor till fler än 100 personer med typ 1-diabetes runtom hela Sri Lanka.
Därefter var det dags att dela ut paketen, något som var lättare sagt än gjort under en pågående pandemi och nedstängning. Men med specialtillstånd från Sri Lankas hälsodepartement och polisen kunde Dhanuka och Dinuka åka ut och lämna över insulinpaketen personligen.
– Vi planerade och koordinerade leveranserna. Sen körde vi runt på Dhanukas motorcykel och delade ut paketen till människor runt om i Colombo. Det var inte lätt, men absolut värt besväret när vi såg hur tacksamma alla blev, berättar Dinuka.

I TAKT MED att antalet fall av covid-19 ökade blev uppdraget allt vanskligare och Dinukas familj ville inte att han skulle fortsätta. Personer med typ 1-diabetes räknas som högriskgrupp i Sri Lanka. Dhanuka fortsatte då på egen hand att leverera insulinet till andra delar av Sri Lanka tillsammans med en chaufför. I en hyrbil reste de under tre dagar över 200 mil, från tidig morgon till sen kväll. Glädjen över att kunna hjälpa andra översteg oron att själv smittas av viruset, säger Dhanuka.
– Jag var aldrig rädd, utan kände mig bara glad att kunna hjälpa. Jag skulle absolut göra det igen om det behövdes.
Faktum är att utan de unga männens insats skulle nedstängningen fått fatala följer, enligt Dhanya Wijesuriya.
– Fler hade dött av insulinbrist än av covid-19, säger hon.
– Vi är väldigt stolta över de här unga hjältarna. De har visat stor empati och medkänsla när de riskerade sina egna liv för att hjälpa andra med diabetes, säger hon och passar även på att tacka organisationen Life for a Child, som bidrar med donationer av insulin, mätutrustning och kunskap om diabetes i Sri Lanka.

Sri Lanka

  • Sri Lanka har 21 miljoner invånare.
  • Typ 2-diabetes ökar i Sri Lanka. 1 av 5 vuxna har diabetes eller prediabetes, enligt en WHO-studie 2008.
  • Hur många som lever med typ 1-diabetes är okänt.

Källa: IDF, WHO