Jag minns de stora glassprutorna i barndomen och hur min mamma kokade dem för att de skulle vara sterila. En dos om dagen i arm eller lår, och inga måltidsdoser. Att mäta blodsockret gjordes genom att över öppen låga värma en lösning i ett provrör. Färgen på vätskan visade om värdet var högt eller lågt. Så nog har det skett en väldig utveckling av behandlingen sedan dess. Jag drabbades också av TBC när jag var nitton år och fick intensiv behandling under sju år. För sex år sedan fick jag amputera benen till följd av sår och dålig cirkulation

Om jag kunde skulle jag leva om mitt liv precis som det sett ut, i både med- och motgång. Det är ju det som gjort mig till den jag är idag. Jag har valt att inte låta sjukdomen påverka mig i någon större utsträckning utan njutit av det som livet erbjudit, men alltid varit noga med vad jag ätit och sett till att vara i god kondition.

Jag har älskat att åka på bilsemestrar till Tyskland och Österrike med min man, och vi fick många goda vänner där. Min stora passion är litteratur och poesi, och vi hade alltid bakluckan fullpackad med böcker när vi gav oss ut på äventyr. Tyvärr har nedsatt syn på senare år gjort att jag inte längre kan läsa böcker Jag har stor aptit på livet och när jag ser tillbaka så är jag så innerligt tacksam för allting. Jag är så nöjd och skulle gärna leva om mitt liv igen från början till slut, med diabetes och allt annat jag varit med om. Det har berikat mig och lärt mig att förstå mina medmänniskor till följd av att jag själv drabbats.

Berättat för
Staffan Ohlson

Ingalills bästa tips

  • Försök att ha en positiv inställning till sjukdomen och din livssituation.
  • Var noga med vad du äter.
  • Det är viktigt att röra på sig och vara i god form.