Om inte jag gör det, vem ska då göra det? Det är ingen annan som gör samma sak som jag gör, konstaterar Åke Lernmark. Han tror att diabetesgåtan är snubblande nära att lösas.
– Det är inte så svårt, det är bara det att dagarna är för korta.
Nästa år märks 100-årsjubileet för upptäckten av insulin, livselixiret för miljoner människor med diabetes. Utan insulin är typ 1-diabetes en sjukdom med 100 procents dödlighet. I snart ett fullt sekel har världen väntat på nästa stora genombrott i diabetesforskningen; ett vaccin eller botemedlet som kan utrota sjukdomen. Förväntningarna är enorma. Men Åke Lernmark känner ingen press.
– Mer en fascination av att upptäcka någonting. Jag jobbar ganska pragmatiskt på och vet vad nästa steg är. Nu är det att ta fram vaccin mot de två viruskandidaterna vi har.
Åke Lernmark rankas som en av världens tio främsta diabetesforskare. Med hjälp av Teddy-studien har hans forskarteam ringat in två olika virus som misstänks trigga barnens immunförsvar att slå ihjäl de egna insulinproducerande betacellerna, i stället för det främmande viruset. I pipelinen finns ett första  vaccin mot det ena viruset, ett coxsackievirus. Har Teddy-forskarna rätt kan vaccinet förhindra att 450 svenska barn drabbas av typ 1-diabetes varje år. Hälften av fallen. Rubriker som lovar vaccin har dykt upp då och då i decennier. Den här gången tror Åke Lernmark att läget är skarpt.
– Det är rimligt att tro att vi kan börja vaccinera nyfödda inom fem år, precis som vi gör mot polio och rotavirus. Men det tar ytterligare minst fem år innan vi kan se att vaccinet verkligen fungerar.

I ÅR FYLLER Åke Lernmark 75. Han jobbar alla dagar, alla kvällar, ”men mindre på helgerna”. Med raska steg kommer han nerför trapporna på Clinical research center i Malmö, för att ta emot. Han har precis flugit hem från en första månad i Tampa, Florida, där Teddy-studiens enorma databas finns. Pendlandet över Atlanten har varit hans liv i årtionden. Innan han återvände från USA till Skåne med Teddy-studien hade han lett forskargrupper vid University of Washington i Seattle, Gentofte i Danmark, Karolinska Institutet och Lunds universitet. 
Hans CV är 56 sidor långt. Redan på 1980-talet blev Åke Lernmark epokgörande när han  ringade in den första autoantikroppen i immunförsvarets attack mot kroppens betaceller, GAD65. En varningssignal som kan avslöja typ 1-diabetes med ett blodprov. Åke Lernmark utvecklade metoden som i dag är internationell standard för att förutsäga sjukdomen. Hans team var också först med att upptäcka genen som bestämmer ärftlig risk.
När autoantikroppen upptäcktes var det många forskarkollegor som ville att de skulle behålla den dyrbara upptäckten för sig själva, berättar han.
– Många vill dra vinster av sin upptäckt, publicera mycket, suga på karamellen så länge som möjligt.
Åke Lernmark gjorde tvärtom. Hans labb höll kurser för andra forskare. På ett år var hans metod spridd över världen.
– Jag drivs av öppenhet. Jag har lärt mig att då kommer vi fortare fram. För vi måste vidare eftersom vi har inte nått målet; att förklara hur betacellerna slås ut.

HAN ÄR EN man utan krusiduller. Lättsam och med en ovanligt smittsam entusiasm. Han tar varje chans att outtröttligt berätta om genotyper, virusinfektioner, immunförsvar och samband. Att just diabetesgåtan blev Åke Lernmarks svarta låda var en slump. Som ung på 1960- talet ville han bli jägmästare, men backade snabbt ur den ”romantiserade drömmen” för att i stället läsa medicin i Umeå. På tåget norrut träffade han en student med en låda full med feta möss som hade diabetes.
– Det var första gången jag fick förklarat för mig vad diabetes var, berättar han.
Han skolkade från föreläsningarna, han fastnade i stället i laboratoriet där han följde mössens blodsockerkurvor.
– Diabetes är det perfekta exemplet på alla autoimmuna sjukdomar, där en enda cell i kroppen, betacellen som då råkar göra insulin, förstörs av det egna immunförsvaret – och inga andra celler i kroppen påverkas. Som med laserkniv. Hur det går till? Det är häftigt, säger han och skrattar förundrat.
Det blev aldrig någon läkarexamen. Forskningen sög tag i hans upptäckarsjäl.
– Det finns inga svar någonstans, det är det som gör forskningen så spännande. Att ge sig ut i det okända, ungefär som en upptäcktsresande som kommer till en plats där ingen annan satt sin fot. Den känslan upplevde jag när jag som ung sprang mycket i fjällen. Ofta hamnade jag på en fjälltopp och föreställde mig att ingen hade varit där före mig, berättar han.

JUST NU LÄSER Åke Lernmark Patrik Svenssons prisade bok Ålevangeliet om mysteriet kring ålens fortplantning.
– Vi har ingen susning om på vilket sätt den förflyttar sig över halva jordklotet. Ålen, som lever i en sjö och plötsligt får för sig att den måste i väg till Sargassohavet. Det måste vara hemskt kul att försöka förstå hur djur tänker.
Misstanken att en virusinfektion ligger bakom typ 1-diabetes väcktes redan i slutet av 1800-talet. Efter ett påssjukeutbrott i by i Norge upptäcktes att flera barn oväntat fick diabetes. Det var första indikationen på att virus har någonting med sjukdomen att göra, berättar Åke Lernmark.
Teddys stora bidrag är upptäckten att det handlar om en seglivad virusinfektion som dröjer sig kvar i kroppen långt efter att barnet smittats.
– Vi blev fullständigt tagna på sängen. Vi trodde att vi skulle leta efter en akut infektion som gjorde att barnen fick en första autoantikropp. Men det var precis tvärtom, säger han.
Resultatet är banbrytande. Nu vet Teddyforskarna var och när de ska leta efter resten av svaren. För Åke Lernmark gäckar den viktigaste frågan. Den han säger till alla Teddy-barnen han möter att han försöker knäcka: Hur kan ett virus lura personens immunsystem att attackera sina egna celler?
– Kan vi förklara hur det går till finns det ett antal steg att ta för att låsa upp immunförsvaret, så att alla som redan drabbats av typ 1-diabetes kan få behålla transplanterade betaceller. Jag ger mig inte förrän jag vet precis hur det går till.

ATT CHECKA UT för ett soft pensionärsliv finns inte på kartan. Inte när lösningarna hägrar efter 50 års sökande. Åke Lernmark slåss nu för utvecklandet av ett vaccin mot det virus som han menar ligger bakom den andra hälften av fallen.
– Det kan ju driva en till vansinne. Att nästa steg inte tas. Jag har ingen aning om hur man gör ett vaccin, men jag kan ju lära mig, och jag kan samarbeta med andra. 
Ett vaccin mot typ 1-diabetes, vilken plats har det i medicinhistorien?
– Det är en jättegrej, naturligtvis, om vi lyckas att med vaccinering förhindra en av de mest förfärliga sjukdomar man kan få. Det måste det ju vara. Tänk att få uppleva det. Det vore fantastiskt.

Åke Lernmark

Ålder: 74 år.
Bor: I Limhamn, i Skåne.
Familj: Hustrun Barbro, barnpsykolog, tre vuxna barn och fem barnbarn.
Intressen: ”Springer, jobbar i trädgården, familjens hund, vandrar i fjällen och åker skidor utför så mycket jag kan.”
Meriter: Seniorprofessor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet. Har kartlagt den immunologiska och genetiska bakgrunden till typ 1-diabetes, och har även visat på viktiga kopplingar bakom andra autoimmuna sjukdomar hos barn, som celiaki och sköldkörtelinflammation.