Har ni varit och åkt skidor? Hade ni bra väder?Forskningssjuksköterskan Jessica Melin småsnackar med de nyblivna tolvåringarna, som nyligen kommit hem från fjällen.
Clara och Lovisa är två av 2 525 skånska barn som följs under sina 15 första levnadsår i den stora studien om autoimmun diabetes. En gång i halvåret kommer de hit till forskningscentret i Malmö, där de har vägts, mätts, lämnat näsprover och blodprover.
– När ni var här senast tog vi de vanliga blodproverna, kommer ni ihåg det? Dem har vi skickat i väg och fått svar på, och det ser bra ut. Så er risk för diabetes har inte ökat, säger Jessica Melin, som har träffat tjejerna sedan de bara var tre månader gamla.
På mottagningen kallas alla barnen för hjältar för sin insats. Tvillingarna Clara och Lovisa bär på de gener som ökar risken att drabbas av typ 1- diabetes från 1 till 7 procent. Inför Teddy-studien screenades 50 000 nyfödda barn i Skåne. Av dem som hade den genetiska risken valde 70 procent att delta. För Sarah Jönsson var det ingen tvekan om att anmäla döttrarna till studien.
– Jag har själv varit med i en forskningsstudie, så för mig var det självklart.
Under tvillingdöttrarnas första levnadsår skickade hon in bajsprover, tånaglar, vattenprover och mjölktänder till forskningscentret i Malmö. När flickorna blev äldre skrev de egna matdagböcker som de tog med sig till besöken.

I DAG FINNS mängder av data som har samlats in från totalt 8 600 barn i Sverige, Tyskland, Finland och USA.
– På besöken runt er födelsedag testar vi inte bara för diabetes utan även för gluten. Det gör vi för att vi vet att diabetes och gluten hör ihop, fast forskarna vet inte riktigt hur. Är det någon av er som känner att ni inte mår riktigt bra när ni äter bröd, pasta och kakor? Någon ny allergi sen i höstas? Ni tål mat, djur, damm?
Flickorna svarar och berättar om sina fritidsaktiviteter, om nya lärare och hur ofta de cyklar till skolan. Allt, från flickornas danslektioner till miljögiftlagringar i mjölktänderna, dokumenteras i en enorm databas i Tampa i Florida, USA.
– Man tittar mycket på stress i relation till utvecklingen av diabetes. Därför är vi intresserade av att få veta om det är något som kanske oroat Teddybarnet eller någon i familjen. Föräldrarna får en lista med exempel, mest för att fräscha upp minnet, förklarar sjuksköterskan Jessica Melin.

NÄR DET BLIR dags för blodprov reser sig Clara och Lovisa och går in provtagningsrummet. På väggen i korridoren hänger en tavla som flickorna har gjort.
– De är väldigt motiverade och de har aldrig tyckt att det var jobbigt att komma hit, säger Sarah Jönsson och vänder sig till döttrarna:
– Eller hur?
– Nej, det är kul att vara med. En tjej på vår skola har diabetes men hon har inte varit med i Teddy. En gång berättade hon för klassen vad diabetes var och då visste jag redan allt, säger Lovisa.
I höstas skrevs de första barnen som fyllt 15 år ut från studien – och varje utflugen deltagare symboliseras med en stjärna på väggen i korridoren. Clara och Lovisa har tre år kvar.
Av de svenska barnen i studien har hittills en tredjedel utvecklat en eller flera autoantikroppar och 101 har fått typ 1-diabetes. Då kan de inte längre vara med i studien, utan hänvisas till barnkliniken. Alla barn som har två eller fler autoantikroppar får ett glukostest två gånger om året, berättar den svenska forskningsledaren Åke Lernmark:
– Det är där vi ställer diagnosen. Våra Teddybarn har aldrig behövt bli sjuka. De behåller dessutom sin egen insulinproduktion under en längre tid. Vi har haft föräldrar som har suttit i väntrummet på barnkliniken tillsammans med andra barn som legat på IVA en vecka och varit nära att dö. Våra Teddyföräldrar har sluppit den delen och säger till oss: ”Vad skönt att vi inte behövt gå igenom det.”
I korridoren träffar Åke Lernmark Teddy-tjejerna Clara och Lovisa.
– Åh, ni är tvillingar! Ni är guld värda för forskningen.

TEDDY – världens största barnstudie

  • Teddy-studien försöker ta reda på varför barn får typ 1-diabetes, den autoimmuna sjukdomen som stoppar kroppens produktion av det livsviktiga hormonet insulin.
  • Förkortningen står för The Environmental Determinants of Diabetes in the Young – omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn.
  • Studien har omfattat 8 667 barn från Sverige, USA, Finland och Tyskland, födda mellan 2004 och 2010.
  • Studien har breddats till att också omfatta celiaki och autoimmun inflammation i sköldkörteln.
  • Teddy bekostas av USA:s nationella hälsovårdsmyndighet NIH och kostar 15 miljoner dollar per år.

Studien avslutas 2025, när de yngsta
deltagarna fyller 15 år.