Vi ses på Kvartersakuten Mörby Centrum i norra Stockholm. Det är en helt vanlig vårdcentral och det är här Viveca Gyberg träffar sina patienter; barn med halsont, äldre med ryggsmärta och många med diabetes. Hon har arbetat här i sju år och är snart färdig specialist i allmänmedicin. Parallellt med arbetet har hon forskat om diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom i tio år.
– När jag började på läkarutbildningen på Karolinska institutet i Solna sa jag att jag inte skulle bli allmänläkare, och inte forskare. Nu är jag både och, och stormtrivs, säger hon och skrattar.
Det som lockade henne att bli läkare var patientmötet. Det kändes fantastiskt att få prata om människors hälsa och kunna göra skillnad för dem.
– Patientmötet är ännu bättre i dag. Efter sju år på samma mottagning känner jag många av mina patienter, arbetet blir roligare och mina bedömningar blir bättre eftersom jag vet hur mina patienter brukar ha det.

DET PRAKTISKA ARBETET på vårdcentralen gör henne till en bättre forskare menar hon. Och tvärt om. Genom patientmöten kan hon ta med sig frågeställningar till forskningen som bedrivs på hjärtklinikens forskningsavdelning på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Från forskningen tar hon med sig resultat och kunskap som kommer patienterna till nytta.
– När jag arbetade på hjärtakuten insåg jag att om jag hade fått träffa många av patienterna tidigare, på vårdcentralen, och hjälpt dem ta hand om sig, hade många av dem inte behövt komma in akut med en hjärtinfarkt. De hade många riskfaktorer som var så uppenbara; tobak, högt blodtryck, höga blodfetter. Då förstod jag vad jag ville göra; jobba förebyggande.
Viveca försvarade 2014 sin doktorsavhandling om hur diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan förebyggas. Forskningen handlar bland annat om att hitta personer som har typ 2-diabetes utan att de vet om det, men även om vilka blodprover vården använder för att ställa diagnosen diabetes; HbA1c, fasteblodsocker, och blodsocker två timmar efter glukosbelastning.
– I dag är experterna inte helt överens vilket test som är bäst. Hon studerar också dem som har både diabetes och hjärt-kärlsjukdom, vilket ger en sämre prognos.
– Där vill vi försöka se vad vi kan göra för att minska deras risk för allvarliga komplikationer.
Ett tredje projekt handlar om att undersöka om personer med diabetes får den bästa vården i dag.
– Det finns stor förbättringspotential vad gäller exempelvis både blodsocker och blodtryck.
Genom forskningen vill hon ta reda på ny kunskap, sådant som kan leda till konkreta insatser så att vården blir bättre.
– Tänk om vi kan bli ännu bättre på att förhindra komplikationer, så som blindhet, hjärtinfarkt, njursvikt och att inte behöva amputera ett ben. Det är ju fantastiskt om vi lyckas med det. Därför är det utmärkt att forska och jobba på vårdcentral samtidigt.
En bra egenskap hos en läkare är att kunna lyssna på patienten, menar Viveca. En annan bra egenskap är att vara pedagogisk, att kunna ge information och kunna förklara på ett lättförståeligt sätt. Det är också ett av Vivecas stora intressen.
– Jag gick en extra retorikkurs under ett helt år i gymnasiet. Jag höll tal en gång i veckan och blev utvärderad på det. Jag känner mig inte nöjd förrän jag är säker på att den som har lyssnat har förstått.

EN AV HENNES idoler är Hans Rosling, läkaren och folkbildaren som utvecklade en speciell teknik när det gällde att få människor att förstå komplexa frågor inom medicinen. Viveca vill, precis som Hans Rosling, att budskapet ska förmedlas genom ett enkelt språk och gärna med visuella hjälpmedel, exempelvis en blodtrycksmanschett när det handlar om blodtryck, ett gummiband när det handlar om att blodkärlen är elastiska, eller lås och nycklar när hon förklarar diabetes.
– Jag förbereder mig också mycket inför olika framträdanden, till exempel tv, och bollar ofta mina idéer med personer som inte är så insatta i ämnet. Det viktigaste att utgå ifrån när hon ska starta behandling av typ 2-diabetes är information och personens individuella situation. Alla människor måste få information om sjukdomen, och vad som går att göra för att kunna göra egna val. Behandlingen är långsiktig, ofta livslång. Därför är det viktigt att personen får kunskap och verktyg för att själv kunna ta hand om sin sjukdom.
– När jag jobbar med livsstil tycker jag det är bra att börja med ett område som identifieras tillsammans med den som har diabetes. Det kan vara rökning, minska på läsken eller att röra sig mer. De bästa livsstilsförändringarna är de som blir av och därför är motivationen viktig. Om jag ska lyfta en särskild livsstilsförändring så är det att öka sin fysiska aktivitet, det smörjer sockerlåsen och insulinkänsligheten ökar. Ofta tar jag hjälp av diabetessjuksköterska, fysioterapeut, dietist och diabetesdagvården för att få till bästa möjliga vård.

EN AV HENNES största utmaningar är att få bort stigmat kring typ 2-diabetes. Hon berättar att det märks ibland hos personer som har högt blodsocker vid det första provet, men som inte vill ta det andra provet för att bekräfta diagnosen typ 2-diabetes.
– De säger att de inte vill ha diagnosen, troligen för att de känner skuld över att deras livsstil kan ha bidragit till sjukdomen. Det är så ledsamt och onödigt för det finns så mycket att göra för dem. Då får jag verkligen peppa och informera dem så att de verkligen förstår vad det innebär och hur mycket bra hjälp det finns att få. Ofta blir det jättebra till slut.

ETT BRA VERKTYG i den kampen är att lyssna på dem som lyckas göra livsstilsförändringar och får bra värden och kanske till och med slipper ta mediciner.
– Det är häftigt med dem som lyckas och att följa deras resa. Och det är coolt med diabetesforskning, för vi kan göra så mycket bra, säger Viveca Gyberg och tar emot sin nästa patient.

Viveca Gyberg

Ålder: 34.
Gör: Läkare, forskare och tv-doktor.
Bor: Stockholm.
Familj: Ja, man och dotter.
Favoritmellis: Just nu macka med leverpastej och smörgåsgurka.
Fritid: Leka med dottern, vara i skärgården, promenera 30–60 minuter varje dag, varvar Friskis, löpning, yoga och simning. Gillar att dansa.
Talang: Spelar tvärflöjt.