Han minns inte exakt hur det började, om det var ett terrorattentat någonstans eller att Enköpings vatten var förorenat en tid. Men att dottern Elins diabetes bidrog till familjens ökade beredskap är helt klart.
– Vi har ju ett ansvar som föräldrar att kunna ge Elin lagad mat flera gånger om dagen. Och tänkte då att vad gör vi om strömmen går, eller vattnet slutar komma? Hur fixar vi det? Men om Elin inte hade haft diabetes hade vi inte gjort detta, säger Martin Axelsson och får medhåll av frun Anna.
Sagt och gjort, Martin köpte 24 påsar mat, som innehåller allt som behövs under ett dygn, för flera tusen kronor, som nu utgör basen i familjens krisgarderob. Martin menar att de flesta villabränder börjar i själva huset, ofta i köket, och inte i garaget, därför känns det bra att krisgarderoben står där ute.

ATT BÅDE MARTIN OCH ANNA är organiserade och planerande föräldrar är helt klart. Det var tydligt redan innan Elin fick diabetes 2012.
– Så att ta steget och börja preppa var varken stort eller konstigt för oss. Det har kostat någonstans mellan femtusen och tiotusen kronor att bunkra upp, säger Martin.
Elin känner att preppandet har gjort henne mer trygg.
– Vi skojar och skrattar mycket åt det. Men det är smart också. Mamma och pappa köper in, och jag har koll på allt och vet var det finns. Fler borde preppa mer.

KRISGARDEROBEN ÄR FYLLD till brädden med vatten, konserver, torrmat, hygienprodukter och annat som är bra att ha vid en längre kris. Maten består av mycket kaloririk mat, som pasta, gärna sådant som går snabbt att koka för att inte slösa bränsle, som till exempel snabbmakaroner. Annat viktigt är tabletter för att rena vatten, tändstål för att göra upp eld och viktiga papper, inklusive telefonnummer.
– Vi har kvar det fasta teleabonnemanget. Både för att det inte kräver ström, men också som en säkerhet med Elins diabetes. Om hon blir låg och batteriet i hennes mobil skulle vara slut så kan hon ändå ringa till oss. Även lillasyster kan alltid ringa oss om Elin skulle bli låg.
Elin använder Freestyle Libre för att hålla koll på sitt blodsocker. I mobiltelefonerna kan mamma och pappa följa hennes värden och få påminnelser om hon blir låg eller hög. Därför finns ett stort lager batterier till Elins olika hjälpmedel i garderoben, och en massa Dextrosol.
– Det kan även vi behöva ta ibland, säger de båda föräldrarna i kör och skrattar. Elin lägger en hand på pappas knä. Leendet säger ”det räcker nu, pappa". Han får ju inte bli för pinsam.
I krisgarderoben finns dock inte Elins diabetessaker. Insulinet förvaras i kylen och allt det andra i ett eget skåp i tvättstugan. De har allt de behöver för att klara Elins diabetes i 2–3 månader.
– Just kylförvaring har vi inte löst. Jag har funderat på lite olika alternativ, som ett batteridrivet kylskåp eller ett bensindrivet elaggregat, men inget alternativ har fungerat riktigt bra, tycker jag. Som det är nu kommer vi troligen att ta insulinet till svärföräldrarnas jordkällare vid ett längre strömavbrott eller en krissituation, säger Martin.

HAN TROR INTE att krisen kommer i form av krig där utländsk makt fäller bomber. För honom talar det mer för att den som attackerar saboterar samhällsviktiga funktioner som elektricitet, vatten, transporter, betalningssystem och sådant. Eller att en storm slår ut strömmen.
– Jag kan inte förlita mig på att Ica eller Coop har det jag behöver och att kylen fungerar som den ska. Vi måste kunna klara oss själva.
Enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ska alla kunna klara sig utan vanliga samhällsfunktioner under 72 timmar, tre dygn. Det innebär att ha mat, vatten och andra viktiga saker hemma.
– När vattnet förorenades här i Enköping för några år sedan tog flaskvattnet slut i affärerna på några timmar, säger Martin.
Med dagens planering har familjen Axelsson vatten för 3–4 dagar (18 petflaskor) och fyra måltider per dag för hela familjen i 9–10 dagar. Om krisen slår till vet alla exakt vad de ska göra. I varje fall föräldrarna.
– Anna ansvarar för Elins diabetessaker och jag ansvarar för krisgarderoben, alltså för mat och vatten. Om strömmen går är det även bra att fylla upp extra vatten i kastruller och kanske till och med i sitt badkar, säger Martin.

SÅ HUR GÖR man då om man vill börja preppa? Det undrade Martin också i början och satte sig vid datorn och googlade.
– Jag vet inte vad som är rätt och fel. Men jag surfade runt en massa, skrev listor, funderade vad som lät rimligt och pratade med Anna om det.
Som ansvarig för byggnadsunderhållet för SAS fastigheter på Arlanda flygplats har han också med sig ett ansvarstagande tänk kring brand och säkerhet, som naturligtvis hjälper till när familjen preppar.
– Många har nog en skvätt T Röd i garaget eller förrådet. Men om krisen slår till vill du inte upptäcka att det bara var två deciliter. Jag vet att jag har tre oöppnade flaskor och att jag kan laga mat till Elin och familjen i tio dagar. Vi är förberedda och vet vad vi ska göra om krisen kommer. Jag känner mig trygg, säger Martin och får medhåll av Elin.

Detta är prepping

Med prepping menas förberedelse inför någon form av katastrof. Att
ladda upp med mat, dryck och utrustning för att klara krig och katastrofer är inget nytt och görs absolut inte enbart av dem som
kallar sig preppers. Man kommer rätt långt med en enkel väska eller låda som innehåller det som gör att man klarar 72 timmar utan hjälp av samhället. Bara en första hjälpen-låda, batterier, rent vatten och mat kan vara till stor hjälp när samhällsfunktioner inte fungerar som vanligt.

Tips på webbsidor

72 timmarwww.72timmar.se
Krisinformation.sewww.krisinformation.se
Din säkerhet, www.dinsakerhet. se/kris-och-krig