Bli medlem
Ge en gåva

Bert, 78, är sönderstucken – får ingen hjälp

13 november 2020

Ekonomi och godtycke avgör om personer med typ 2-diabetes beviljas hjälpmedlet. Bert Zimmer, 78, som har typ 2-diabetes plågas av ett galopperande blodsocker och sönderstuckna fingrar. Trots det får han inte hjälp. – Det känns som att springa mot en bergvägg, säger han.

I dag finns goda möjligheter att minska komplikationerna av typ 2- diabetes. Det är dock inte alla som får tillgång till rätt hjälpmedel. Som Bert Zimmer, 78, i Skummeslövsstrand. Han har levt med typ 2-diabetes och ett svängande blodsocker i 36 år. I dag tar han tre olika insulinsorter och har ett i princip konstant skenande blodsocker.
– Jag vet aldrig hur dagen kommer att bli. Ibland lägger bukspottkörteln av och tar semester och ibland fungerar den.

Tappat känseln

Med åren har Bert Zimmer också utvecklat svåra komplikationer på grund av sin diabetes, som hjärtsvikt, hjärtflimmer och allvarliga njurproblem. Han är tvungen att sticka sig i fingrarna fyra gånger dagligen för att kunna räkna ut sin insulindos – något som har gjort fingrarna sönderstuckna, missfärgade och läderartade och att han har tappat känseln i dem.
– Jag skulle kunna göra det perfekta inbrottet eftersom jag numera nästan saknar fingeravtryck, säger han.
I flera år har Bert därför tjatat på sin vårdcentral om att få en så kallad sensor, ett tekniskt hjälpmedel som sätts på armen och som kontinuerligt mäter blodsockret. Men han nekas hjälpmedlet, med motiveringen att sensorer är reserverade för dem med typ 1-diabetes.
– Det är kalla handen överallt. Jag orkar inte tjata hur mycket som helst.

Svagt intresse

Men sedan 2018 säger riktlinjerna att de som har typ 2-diabetes med behov kan få hjälpmedlet. Varje vårdenhet väljer dock själva om de vill lägga pengar på sensorer – och många snålar in av ekonomiska skäl.
– Ibland handlar det om ett svajande diabetesintresse från verksamhetschefen, kombinerat med att den kortsiktiga ekonomin är överordnad det medicinska, trots att komplikationer egentligen kostar mer än sensorer, säger diabetessjuksköterskan Agneta Lindberg som är ordförande i diabetessjuksköterskornas förbund. Hon tycker att det är självklart att Bert Zimmer ska få mer hjälp.
– Med hjälp av en sensor kan man förbättra sitt långtidssocker, vilket leder till färre komplikationer i framtiden och en högre livskvalitet.

Text: Tina Harr
Foto: Johan Bävman

Dina rättigheter som patient

För personer med diabetes är det mycket att hålla koll på. Förutom din diabetes och allt som rör din egenvård kan du ha behov av ett stort antal vård- och myndighetskontakter. För att underlätta för dig som patient har Diabetesförbundet tagit fram ett informationsblad om vilka rättigheter du har och vad du har rätt att få hjälp med.

Ladda ner informationsbladet (länk)

Alla nyheter