Bli medlem
Ge en gåva
Hur ska man navigera rätt på nätet?

Hur ska man navigera rätt på nätet?

På internet kan vem som helst publicera sig och sprida sina idéer. Det gäller både sådan information som är vetenskapligt belagd, och den som inte är det. Vi frågade Peter Fors, överläkare och ansvarig för diabetesmottagningen på Alingsås lasarett:

Det finns mycket bra och trovärdig information på nätet. Våra patienter är kunnigare än någonsin och har en enorm tillgång till bra information som underlättar för dom att ta kontroll så sin sjukdom.
– Börja med att ta reda på vem som har skrivit texten. Kolla sedan vad det är för sida som texten ligger på och om det finns det något bakomliggande syfte med sidan, till exempel ett kommersiellt intresse. Sen kan man alltid diskutera informationen med sin läkare. Men det är inte alltid att vi inom sjukvården heller vet vad som är rätt och fel.

Vad ska man se upp med?

– Man ska vara försiktig med dem som erbjuder en ”quick fix”, diabetes är en komplex sjukdom och det finns ingen quick fix. Man ska också vara försiktig gentemot dem som försöker sälja på dig något, till exempel naturpreparat och kosttillskott, som antyder att de har vetenskapliga bevis. Slutligen ska man vara skeptisk mot dem som ”förstärker” sin argumentation med konspirationsteorier om sina meningsmotståndare.

Du driver Diabeteshandboken.se på internet. Vad är det för sida?

– Det började för 20 år sedan som ett vårdprogram för primärvården. Syftet var att göra en problemorienterad uppslagsbok för sjukvården. Men idag är det nog lika mycket patienter som är inne på sidan. Vi har ju egentligen samma mål, bästa möjliga diabetesvård, vilket också är min drivkraft att fortsätta med sidan.

Kan man lita på den informationen du har där?

– Ja, det kan du. Ambitionen är att följa nationella och regionala riktlinjer, från exempelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Västra Götalandsregionen, samt riktlinjer från läkarnas specialistförening, Svensk förening för diabetologi. Sen väger jag in min egen kliniska erfarenhet i texterna på sidan. I frågor där det saknas vetenskaplig evidens eller erfarenheterna är motstridiga för jag naturligtvis fram min åsikt men brukar försöka påpeka att oenighet råder. 

Hur finansieras sidan?

– Det är helt mitt eget initiativ. Jag skriver på min fritid och betalar själv för webbhotellet och alla andra saker. Det finns inga annonser på sajten så jag tjänar inga pengar på den.

Vilken information söker besökarna efter?

– Sidan har cirka 1 500 besökare per dag, och den vanligaste sökningen är vad som är ett bra HbA1c. Sedan följer vad man ska göra vid ett akut lågt, eller akut högt, blodsocker. Information om olika sorters insulinbehandling är också eftersökt i stor utsträckning, samt information om de olika diabetestyperna, som typ 1, typ 2, Lada och Mody. Sen får jag en del sökningar på kost också.

Är det många som tror på olika alternativa metoder?

– Det finns de som gör det, men det är förvånansvärt få av dem som hör av sig. En del hör av sig om LCHF och förespråkar en ketogen kost med mindre än 20 gr kolhydrat per dag men ett kraftigt tillskott av fett. Vid typ 1-diabetes är det direkt olämpligt och ökar risken för livshotande ketoacidos. Effekten av LCHF vid typ 2-diabetes och risken för hjärtkärl-sjukdom är otillräckligt studerat för att vi ska rekommendera det. Kosten måste individualiseras och det är viktigt att vi från sjukvården diskuterar detta med våra patienter.

Hur bemöter du dem som kommer med icke-vetenskapliga påståenden?

– Många patienter är kloka och kritiska. Men om de kommer med konstiga uppfattningar om alternativa metoder ger jag min syn på det. Sen är det ändå patienten som får bestämma själv. Vill de testa så är det deras beslut.