Bli medlem
Ge en gåva
Hur vill ni göra diabetesvården mer jämlik?

Hur vill ni göra diabetesvården mer jämlik?

Vi har ställt samtliga riksdagspartier mot väggen och frågat hur de vill förbättra livet för de 500 000 svenskar som lever med diabetes – sist ut är Sverigedemokraterna. Vi frågar Per Ramhorn, hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson.

Hur vill ni få regionerna att följa nationella riktlinjer som exempelvis Socialstyrelsen publicerar?

– Genom skärpt lagstiftning. Vi menar att nationella riktlinjer inte bör följas utan de ska följas. Det är bättre att göra de nationella riktlinjerna vassare och följa dem i större utsträckning.

– Vi hämtar mycket inspiration från Danmark, eftersom de i många saker ligger före oss, framför allt vad gäller köer. De har i princip inga köer och har gått ifrån att använda morötter till piska istället. De ställer mer krav på vad sjukvården ska göra. Bland annat har de en nationell handlingsplan för diabetesvården sedan 2017

Hur kan skärpt lagstiftning få regionerna att följa riktlinjerna bättre?

– Att det står i lagen att de ska följas. Om de inte följs ska det innebära konsekvenser, som till exempel att de ska skicka patienten vidare till en annan vårdgivare som kan ge den nödvändiga vården. Kan man inte själv erbjuda vården ska man köpa den tjänsten av en annan vårdgivare, det kan vara i en annan region eller i ett annat land. I Skåne har man ibland när det har varit köer, framför allt inom cancervården, skickat patienter till andra regioner eller till Tyskland för behandling.

– I Danmark fungerar det så att om patienten inte kan få vård inom en månad är vårdgivaren skyldig att ordna vård hos en annan vårdgivare, i Danmark eller utomlands. Vi brukar kalla det en sjukvårdspolitik med både hängslen och livrem.

Det låter dyrt?

– Det är inte dyrare i Danmark än i Sverige. De har inte större anslag till dansk sjukvård än vad vi har i Sverige. Tack vare detta system har man raderat vårdköerna i Danmark. Tidigare hade man också högre cancerdödlighet än i Sverige men man har arbetat ikapp och ligger idag på samma nivå som vi gör i Sverige.

Det är alltså både piska, morot och mer statlig styrning som gäller?

– Ja precis, det är för luddigt idag. Vi har ju facit att dagens system inte fungerar.

Vill ni avskaffa regionerna och helt förstatliga sjukvården?

– Vi har ett förslag att det ska utredas och på sikt vill vi att regionerna avskaffas. Vi kommer aldrig få en rättvis vård om vi har 21 regioner som tolkar allt olika. Tittar man till exempel på patientens rättigheter är de svagare i Sverige än i de nordiska grannländerna och det är diffust vad man har rätt till.

– Fram tills dess vill vi se en starkare statlig styrning som en del av den sjukvårdsreform vi vill göra. Den innefattar att höja vårdyrkenas status. I Danmark är undersköterska ett av de mest eftertraktade yrkena, så är det verkligen inte i Sverige idag. Det vill vi ändra på.

Är Danmark ert inspirationsland?

– Ett av dem ja. Nederländerna är ett annat, de har den mest tillgängliga och jämlika vården, men den är mer försäkringsbaserad. Av de skattefinansierade, som vi tror mest på och där vi har en tradition, där ligger Danmark bäst till.

Ni vill bland annat ändra på vårdgarantin. Hur då?

– Den svenska vårdgarantin är bland de längsta i Europa, nittio dagar, som inte heller hålls. I Danmark har man en månadsgaranti, där patienten efter en månad har rätt till privat vård som staten garanterar, idag får du i princip en ursäkt av svenska staten, knappt mer.

– Vi vill också stärka patientens rättigheter, och kräva att regionerna gör det som de ska göra. Vi vill skärpa kraven helt enkelt. Man lyckades i Danmark. Sen vill vi ha mer prestationsbaserad ersättning i vården.

Ska föräldrar kunna VAB:ba för att täcka upp i förskola och skola när personal saknas?

– Det är inget jag har tänkt på direkt men det är en bra fråga som jag måste ta upp med vårt socialförsäkringsutskott inom partiet. Skolan får ju inte dra sig tillbaka från det ansvaret. Det kanske måste till en tuffare lagstiftning.

Under er tid i riksdagen har ni inte lagt en enda motion som rör diabetes, förutom införande av sockerskatt och att statlig subvention av insulinpumpar ska vara kvar. Hur ser ni på diabetes egentligen?

– När vi lägger motioner så brukar vi oftast inte fokusera på enskilda sjukdomstillstånd. Istället brukar vi fokusera på åtgärder och reformer som gynnar alla patientgrupper.

Ni vill att papperslösa ska betala för akutsjukvård i Sverige. Om någon som lever gömd i Sverige behöver insulin men inte kan betala, vad händer då?

– Om vi pratar om personer som inte har tillstånd att vara här, men som ändå är här, menar vi att de ska få akut vård, men de ska vara betalningsskyldiga för den. Ingen ska nekas akut sjukvård, på grund av bristande betalningsförmåga, det står specifikt i våra dokument. När det gäller om det är akut vård är det en fråga som behandlande läkare eller annan vårdpersonal ska avgöra. Som jag ser det är insulin livsnödvändigt så det ska inte nekas.

– Sen hur det betalas får göras upp i efterhand. Man kanske skickar räkning till deras respektive land, om man sen får tillbaka pengarna är en annan sak. Det är en signal att om man inte har rätt att vara här har man inte samma rättigheter som de som har rätt att vara i landet.

Så även om man vistas illegalt i Sverige så ska man inte nekas akut sjukvård inklusive akuta läkemedel?

– Precis, det stämmer.

Hur ser ni på regeringens förslag att förstärka primärvården?

– Vi ser positivt på det, men tycker att man har gjort fel på vissa ställen. Svensk primärvård är svag jämfört med den tunga sjukvården. I många europeiska länder har man en mycket mer utbyggd primärvård. Då blir det mindre tryck på akutsjukhusen. Åk till exempel till Rigshospitalet i Köpenhamn. På deras akut en fredag kväll är det inga köer, tack vare en utbyggd primärvård som tar tag i patienterna i första hand.

– Det man gör fel nu i Sverige är att man säger upp personal på sjukhusen innan man har byggt ut primärvården.

Hur är en förstärkt primärvård bra för diabetes?

– En tillgänglig primärvård som är tillgänglig inte bara på kontorstider är bra för alla människor. VI vill att primärvården ska bli en naturlig del i stadsmiljön. Det ska vara lika naturligt med en vårdcentral eller närakut som en affär i stadsdelarna. Idag känns det bara besvärligt att försöka komma till, därför behövs det byggas ut mycket mer, även i form av privata alternativ.

Hur ser ni på standardiserade vårdförlopp SVF som regeringen har föreslagit?

– Vi är för det och vill gärna se det inom fler områden. I Danmark tror jag att de har runt 500 sådana SVF.

– Samtidigt borde SVF och nationella riktlinjer kunna gå in i varandra så att det inte blir för många olika dokument att arbeta med. Och att de ska vara mer tvingande än vad de är idag.

Hur ska samhället arbeta för att motverka ökningen av typ 2-diabetes?

– I de nationell riktlinjerna står det att vården bör erbjuda förebyggande insatser i form av kost och motion. Men det står inget att man ska göra det, det står bara bör. Då erbjuds olika saker utifrån olika läkare som tolkar på olika sätt. Man skulle kunna ha ett förebyggande paket som alla erbjuds, lika över hela landet. Primärvården måste också bli bättre på att upptäcka typ 2-diabetes tidigare, och tillgängligheten i vården måste bli bättre så att man snabbt får hjälp.

Vill ni införa att alla får en fast läkarkontakt eller en fast diabetessjuksköterska?

– Ja det är vi positiva till. Då vet man också vem som har ansvaret för min behandling.

Jag läste om er sjukvårdspolitik på er webb. Ni vill införa olika garantier och man ska vänta max 30 dagar för att få hjälp. Hur ska ni se till att de efterföljs?

– Vi har tagit det direkt från hur det ser ut i Danmark. Där är det Sundhedsstyrelsen, motsvarande Socialstyrelsen, som följer upp det. Deras motsvarighet till ”Väntetider i vården” är bättre än vår, den uppdateras hela tiden. I Sverige är det Sveriges kommuner och regioner, SKR, en intresseorganisation, som ansvarar för uppföljningen. I Danmark är det Sundhedsstyrelsen, en myndighet som gör det. Det vore bättre om en statlig myndighet som till exempel Socialstyrelsen, mäter och följer upp det.

Vilka konsekvenser ska det bli om det inte följs?

– I Danmark tvingas man ha en åtgärdsplan om man inte följer väntetiderna i vårdgarantin. Det är mer piska för att få det att fungera. De vet att piskan ligger över dem så det måste sköta sig. De är också tvingade att skicka patienten vidare till annan vårdgivare som kan hjälpa patienten. Så alternativet att inte göra något alls finns inte.

Hur vill ni få bort köerna? Är kömiljarden bra?

– Det är bra att det är prestationsbaserat med det räcker inte, till exempel måste det skrivas in i lagarna att regionerna ska arbeta med köerna. Om det står i lagen att de ska arbeta med det så tvingar man dem att också göra det. Man tvingar dem att se till att det finns personal, att man har avtal med till exempel utländska sjukhus som kan hjälpa till om det uppstår köer.

– Andra länder har lyckats men det finns inget som tyder på att man vill ta tag i detta i Sverige. Man vill fortsätta att lappa och laga.

Hur ska ni finansiera era förslag?

– Sjukvård är högt prioriterat inom SD, därför går en stor del av omfördelningspengarna till sociala områden som sjukvård. Pengarna får vi genom omprioriteringar och omfördelningar av hela statsbudgeten. Det är framför allt från immigration, socialförsäkring och kultur som pengarna kommer ifrån. Alla förändringar vi vill göra har vi kört igenom Riksdagens utredningstjänst för att kolla att det är finansierat.