Bli medlem
Ge en gåva
Hur ska regeringen förbättra diabetesvården?

Hur ska regeringen förbättra diabetesvården?

Den svenska diabetesvården dras med regionala skillnader när det gäller läkemedel och tillgång till tekniska hjälpmedel. Vi frågade socialminister Lena Hallengren (S):

Hur ska regeringen förbättra diabetesvården?

– Vi vill fortsätta att arbeta med riktlinjer, som ständigt utvecklas. Vi vill också att det nationella diabetesregistret, NDR, används i stor utsträckning. Sen känns det bra att vi ska dra igång ett arbete med standardiserade vårdförlopp, SVF. Under förra mandatperioden drog vi igång det arbetet inom cancerområdet, och det har på kort tid, tre år, förändrat och förbättrat svensk cancervård. Det skapar en mer välfungerande kedja och ökar tillgängligheten och överlevnaden. Min gissning är att diabetes kan bli ett SVF-område.

På vilket sätt blir diabetesvården bättre med SVF?

– Egentligen tror jag professionen är bättre på att beskriva hur det blir bättre, men SVF handlar om att se helheten, från tidiga symptom, upptäckt, diagnos och behandling. Tanken är också att det ska ge likvärdig behandling.

– Vi säger till professionen att det här ska ni göra, och vi skickar med pengar, sen exakt hur det utformas på bästa sätt är upp till dem. Jag hoppas att riktlinjer och NDR involveras i det arbetet.

Från cancerområdet ser vi att SVF ger mer likvärdig vård och att det blir ett utbyte inom professionen.

Hur vill ni åtgärda problemen med att det inte är rättvis tillgång till läkemedel och tekniska hjälpmedel i Sverige?

– Meningen är att det ska vara likvärdig vård, det är därför vi vill införa standardiserade vårdförlopp inom fler områden. Sjukvården är organiserad regionalt och vi har inga planer på att ta bort den friheten som regionerna har, till exempel att ta ut vissa avgifter. Man har olika förutsättningar runt om i landet att bedriva och finansiera sjukvård så att den blir tillgäng, effektiv mm. Då är det bättre att arbete med de olika utjämningssystem som finns för att jämna ut skillnader mellan regionerna.

Så det kan vara ok med vissa avgifter som skapar regionala skillnader?

– Men vi har ju ett högkostnadsskydd...

Men det gäller ju inte för tekniska hjälpmedel.

– Nej, men för sjukvård och läkemedel har vi det. När det gäller tekniska hjälpmedel har vi inget på gång idag hur vi ska hantera det likvärdigt.

Hur tänker ni reformera primärvården enligt 73-punktsprogrammet?

– Vi kommer att lägga fram en primärvårdsreform baserat på Anna Nergårdhs utredning om god och nära vård. Som alla sjukvårdsreformer görs det i flera steg, men syftet är att göra vården mer tillgänglig, individanpassad och patientcentrerad.

– Nära vård kan vara geografiskt nära men också att man vet var man ska vända sig, att snabbt få svar, helt enkelt att man känner trygghet och säkerhet hur man kommer i snabb kontakt med vården.

Hur blir det bättre för personer med diabetes att primärvården stärks?

– Även personer med diabetes behöver komma i kontakt snabbt och enkelt med vården, och att det finns rätt kunskap för att möta patienten. Men det innebär också att vården ska ha ett bredare och mer tydligt förebyggande och hälsofrämjande arbete.

Vill ni införa så att alla får en fast läkarkontakt genom reformen?

– Ambitionen är att man ska ha en fast läkarkontakt, men det blir inte över en natt. Alla tio miljoner invånare i Sverige behöver det inte eftersom behoven ser olika ut. Initialt ska det vara för människor som har större vårdbehov och behov av samordnad vård, till exempel kroniker och människor som behandlas enligt standardiserade vårdförlopp, SVF, där kan en fast läkarkontakt hjälpa till att hålla ihop vården, ha kontakt med specialister och liknande.

Vill ni likt KD avskaffa regionerna och införa en mer statlig sjukvård?

– Nej. Det hade varit bättre med sex formella sjukvårdsregioner istället för de 21 regioner vi har idag. Eftersom sjukvården redan idag arbetar i sex större regioner hade det varit klokt att gå emot det hållet. Därför är det olyckligt att KD fortsätter med en debatt att förstatliga vården. Jag tror inte att ett förstatligande skulle hjälpa. KD borde istället svara på frågan varför de röstade emot förslaget om att införa sex sjukvårdsregioner.

Hur ska samhället arbeta för att motverka ökningen av typ 2-diabetes?

– Genom att främja fysisk aktivitet och bra kost, och att arbeta förebyggande med folkhälsa. Det finns olika uppfattningar hur aktiva vi ska vara att påverka hur människor ska leva sina liv. Men den kunskap som samhället besitter borde komma medborgarna till del mycket tydligare.

– Folkhälsoinstitutet har delvis uppdraget att arbeta förebyggande men har ingen kampanj- eller opinionsbildande funktion, men de kanske skulle ha det. Det kan finans anledning att fundera på hur myndigheters olika kunskap kan komma ut bättre till godo för befolkningen.

Många föräldrar till barn med diabetes vittnar om att de inte får den hjälp och stöd de behöver i förskola och skola. Är du beredd att tillsammans med socialförsäkringsminister Annika Strandhäll lösa frågan så att föräldrarna kan ta ut vab för att utbilda skolpersonal och täcka upp för ordinarie personal i skolan?

– Jag tycker att frågan måste hanteras på ett sätt så att skolan klarar av detta, att stödet finns där.

Det känns inte rimligt och det ska inte behöva vara meningen att föräldrar ska känna oro hur det fungerar i skolan. Kravet borde ställas mot skolan hur de ska klara av det så att föräldrarna inte ska behöva rycka in.

– Jag inser problemet men Annika Strandhäll måste svara på frågan. Det finns andra barn med andra sjukdom som också omfattas av detta och det måste till en bred lösning.