Varför anser du att LCHF är bra för dem med diabetes?
– Dagens kostråd med fettsnål diet ger sämre resultat jämfört med LCHF. För dem med typ 2-diabetes är LCHF klockrent, det bör vara grundbehandlingen och ju striktare, desto bättre. De kan i princip bli av med symtomen på sin sjukdom och behöva mindre medicin. För dem med typ 1-diabetes ger en mer måttlig variant av LCHF ett stabilare blodsocker, mindre risk för hypoglykemier, minskat behov av insulin och färre komplikationer.

Vem passar det inte för?
– Typ 1-diabetetiker bör nog inte äta strikt LCHF, om de inte verkligen vet vad de gör. Det finns risk för ketoacidos, som ökar vid magsjuka eller pumpproblem. Däremot är en mer måttlig lågkolhydratkost väldigt bra för typ 1:or för att få ett stabilare blodsocker.

Passar det för barn med typ 1-diabetes?
– Det kan vara ett bra alternativ för föräldrar och barn som vet hur det fungerar, som är medvetna om potentiella risker med ketoacidos och känner igen signalerna. Jag tror inte att det ska vara någon strikt LCHF, men en mer måttlig LCHF med minst 50 gram kolhydrater per dag kan vara klokt.

Hur ser du på att myndigheterna menar att det saknas långtidsstudier av bra kvalitet för att rekommendera LCHF till personer med diabetes?
– Det saknas också långtidsstudier av god kvalitet för dagens kostråd till personer med diabetes. Vi måste ha samma utgångspunkt för alla kostråd och ge de bästa råden utifrån den vetenskap som finns.

Var kommer ditt stora intresse för kost ifrån?
– Jag har alltid intresserat mig för mat, hälsa och hur livsstilen påverkar oss. Ju mer jag läste om det förstod jag att det inte står rätt till. De råd vi ger har dåligt stöd i vetenskapen och folk blir inte friskare. Det finns studier och många som menar att om man istället gör tvärtom så får man bättre resultat. 
Jag testade LCHF på mig själv och på familjen och vi gick ner i vikt och mådde bra. Sen testade jag på patienter och de blev friskare, mindre överviktiga och förbättrade sitt blodsocker. 
– Då började jag läsa ännu mer och kom fram till att det är mycket mer effektivt att ta bort kolhydrater än att ta bort mättat fett.
Det finns ingen bra vetenskap som visar att mättat fett är dåligt. Jag har haft kontakt med många experter men ingen har kunnat visa mig en enda studie som visar att det är farligt, för det finns inga studier som visar minskad risk för hjärtinfarkt och stroke.
– Kostråden som kom i slutet av 70-talert och början på 80-talet med fettsnål diet är början på fetmaepidemin som vi ser nu.

Varför blir kostdebatter ofta väldigt polariserade och hätska?
– Det finns nog många skäl till det. Jag tror att det är väldigt personligt det här med hur vi äter. Vi försöker alla äta bra, men om nån kommer och säger till dig att det jag har gjort i hela mitt liv är skit, då blir du upprörd i själen. Då blir det jobbigt och personligt för oss och väcker mycket känslor.
Det finns många som känner sig arga över detta, jag gjorde det själv i början, och gör det väl till viss mån fortfarande, över hur samhället och experter år efter år kan ge råd när det finns studier som visar att de inte funkar och folk mår dåligt av det. När människor istället gör tvärtom och mår bättre, går ner i vikt och kan sluta med sina diabetesmediciner, och äta gott, då blir många arga och känner sig lurade.

Hur ser du på din egen del i det?
– Det är ju inte bara jag utan en hel rörelse runt hela jorden, baserad på den bästa vetenskap vi har idag kring viktnedgång och diabetes. SBU gjorde en genomgång och såg att LCHF-liknande kostråd gav bättre resultat på vikten, om folk verkligen följer råden. Det är ju ingen tros-rörelse, det är baserat på den bästa vetenskap som vi har idag.
– Det finns både forskare, läkare och professorer som tror på detta och driver samma sak. Jag ser mig själv som en del i en viktig utveckling, där det hela tiden är mer fokus på dåliga kolhydrater och socker, och mindre rädsla för naturligt fett. Däremot känner jag att den här utvecklingen behöver gå snabbare, därför lägger jag så mycket tid på det.

Passar LCHF för alla?
– Egentligen är det nog ganska onödigt för de flesta. Är man frisk, smal och mår bra utan hälsoproblem kan man kanske fortsätta som man gör.
– Strikt LCHF passar inte alla. Det finns risker i vissa grupper, till exempel ammande kvinnor och de som tar SGLT2-hämmare, då finns risk för ketoacidos eftersom dessa personer utsöndrar socker genom bröstmjölken och urinen.
Typ 1-diabetetiker bör nog inte heller äta strikt LCHF, om de inte verkligen vet vad de gör. Däremot är en mer måttlig lågkolhydratkost väldigt bra för typ 1:or för att få ett stabilt blodsocker.
– LCHF är framför allt bra för typ 2-diabetiker och människor som vill gå ner i vikt enklare.

Både SBU och Socialstyrelsen menar att det saknas långtidsstudier av bra kvalitet för att rekommendera LCHF till personer med diabetes?
– Samtidigt saknas det långtidsstudier av god kvalitet för att ge några kostråd över huvud taget till personer med diabetes. Vi måste ha samma utgångspunkt för alla kostråd. Vi kan ju inte fortsätta att ge de kostråd vi gett länge, vi måste ge de bästa kostråden som finns, oavsett vad vi har sagt tidigare.

Passar LCHF för dem med typ 1-diabetes?
– En mer måttlig variant av LCHF passar utmärkt. Jag har träffat många med typ 1-diabetes som har förändrat sin hälsa med det. De har ett stabilare blodsocker, färre känningar och mår bättre. Sen finns det risk för ketoacidos med strikt LCHF, även om den risken finns oavsett vad en person med typ 1-diabetes äter. Och stor risk för andra komplikationer.
När man äter mindre kolhydrater kommer man närmare ketoshållet, men man får samtidigt ett mer stabilt blodsocker och mindre risk för hypoglykemier. Det blir lättare att hålla ett lägre blodsocker när man inte har så mycket svängningar. Och det är ju det långsiktigt höga blodsockret som ger komplikationer i ögon, njurar och i de små blodkärlen.
– Jag tror inte att man ska vara rädd för ketoner, det är inte farligt med ketoner i blodet så länge det är under kontrollerade former.

Och hur gör man det under kontrollerade former?
– Genom att inte äta en superstrikt LCHF, genom att kontrollera sina ketonvärden, att vara medveten om symptom på ketoacidos, och risksituationer som magsjuka och pumpproblem kan medföra. Är man medveten om detta och känner av symptomen måste man äta mer kolhydrater och ta mer insulin.

Hur ser en LCHF-diet ut som inte är strikt?
– Då kan du äta runt 50 gram kolhydrater per dag. Det innebär att du kan äta någon frukt varje dag, mycket grönsaker, lite rotfruker, man äter nötter och bär, kanske tom nån enstaka potatis, små mängder ris. Samtidigt är det upp till var och en vilken nivå man vill lägga sig på. Vissa kanske tycker att 100 gram kolhydrater funkar bra.

Passar LCHF för dem med typ 2-diabetes?
– Det är klockrent för dem och bör vara grundbehandlingen för alla med typ 2-diabetes. De har ingen risk för ketoacidos, så länge de inte tar för mycket mediciner. Det enda problemet med LCHF vid typ 2-diabetes är att man snabbt kan bli för frisk för sina mediciner och inte behöver dem. Vid typ 1-diabetes kanske man måste ta mindre insulin.
Är man symtomfri och mår bra, har normala blodprover, inga problem och trivs med det sätt man lever, och inte lider av eller har problem med dieten och livsstilen, då är man inte sjuk.

De föräldrar som testar LCHF på sina barn som har typ 1-diabetes, lägger man inte på ytterligare en börda med rädsla för ketoacidos på föräldrarna och barnen med en LCHF-diet, vid sidan av risken för hypoglykemier?
– De föräldrar som jag har pratat med, som har provat detta, upplever att det har blivit en större säkerhet och mindre oro för ständiga blodsockersvängningar. Det ger ett lugn och en säkerhet jämfört med situationen som många lever i idag med svängande socker, hypoglykemier och akutbesök. Det är en fruktansvärd situation för många föräldrar. Min bedömning är att många av dessa föräldrar skulle kännas sig lugnare med en måttlig lågkolhydratkost, med ett stabilare socker, om föräldrarna och barnen kan trivas med det.

Vilka publicerade vetenskapliga studier finns det som styrker att LCHF är bra för människor med diabetes?
– Vid typ 2-diabetes finns det en hel del. Vid typ 1-diabetes finns det massor av fallrapporter, och logik. Eftersom det inte finns studier är fallrapporter det bästa vi har. Samtidigt finns det inga studier som visar att dagens kostråd är bra för typ 1-diabetiker. Måste ha samma krav på vetenskap när det gäller dagens kostråd som med LCHF. Vi måste ge de bästa kostråden utifrån den vetenskap som finns, inte fortsätta med gamla kostråd bara för att vi gjort det länge.

Vilka diabetesläkare, diabetesorganisationer eller specialistföreningar säger att LCHF är bra för människor med diabetes?
– Det finns många experter som anser att det är bra, men när det gäller stora organisationer är det dåligt med det, många är nog ganska försiktiga. Och många organisationer är finansiellt understödda av läkemedelsindustrin och blir människor friska behövs mindre mediciner.
Det är skandal att patientinformation från läkemedelsindustrin säger att patienter med diabetes behöver si och så mycket kolhydrater och behöver äta si och så ofta. Det gör inte bara folk sjukare utan det är de perfekta råden för läkemedelsföretagen som vill sälja mer mediciner.

Om du fick mycket pengar och kunde göra en lång vetenskaplig studie av hög kvalitet på just kost och diabetes, hur skulle en sådan studie se ut?
– Då skulle jag göra den personer med nydebuterad typ 2-diabetes, där är det största chans att vända utvecklingen. Jag skulle ha så stora studiegrupper som möjligt, hälften skulle följa dagens kostråd och hälften skulle få LCHF-kost med lite periodisk fasta. Och sen skulle jag följa dem så länge som möjligt, gärna tio-femton år. I möjligaste mån skulle man behöva ge dem gratis mat hem i kassar, med recept, för att säkerställa att grupperna äter det de ska äta.
Men tyvärr är det ingen som tycker sig ha råd med en sådan studie men det skulle bli den största vinsten i världshistorien av offentliga forskningspengar någonsin. Studien skulle kanske kosta hundratals miljoner kronor att genomföra, men vad kostar inte diabetesepidemin världen över varje år? Det blir en engångsutgift, och jag är säker på att den kommer ge så bra resultat så att vi kommer kunna ändra kostrekommendationerna över en natt. Och vi skulle tjäna in hundra till tusen gånger mer jämfört med vad studien kostar att göra.

Vad är det som har fått dig att bli så övertygad kring LCHF?
– Att jag sett resultatet gång på gång, i mitt arbete som läkare, på mig själv och på människor som jag mött, plus de vetenskapliga studier som finns. De är inte perfekta, men det är de inte på dagens kostråd heller. Detta kan hjälpa miljontals människor till bättre hälsa, och då vill jag hjälpa dem att få chansen.

Hur ser du på risken för ketoacidos av LCHF-kost hos dem med typ 1-diabetes?
– Min bedömning är att det är en väldigt hanterbar risk, om man vet hur man ska hantera den. Vid typ 2-diabetes finns den risken i princip inte alls. Många med typ 2.diabetes får istället långtidskomplikationer på njurarna och ögonen, speciellt om de inte sköter sin diabetes bra.
Däremot vid typ 1-diabetes, om man äter strikt LCHF, och måttligt med protein, då går rimligen risken upp, och man ska ha stor respekt för det och kunskap om det. Därför är det viktigt att känna till risken och hur man hanterar den. Min bedömning är att risken för ketoacidos är mindre än de risker som typ 1-diabetiker utsätts för med hypoglykemi och långtidskomplikationer.
Samtidigt är det farligt med stora doser insulin, det måste man också lära sig att hantera och det får man mycket utbildning kring. Ketoacidos borde vården också utbilda kring vid typ 1.

Hur ser du på att vården vittnar om rätt många med diabetes kommer in på akuten med ketoacidos, som också skadar njurarna?
– Ja, det händer, samtidigt tar njurarna stryk av ett högt blodsocker. LCHF är ett utmärkt sätt att inte behöva en njurtransplantation som typ 1-diabetiker.

Om du rekommenderar LCHF till typ 1:or, vem ansvarar för eventuella konsekvenser av det?
– Jag ansvarar för att ge så bra råd som jag kan, det är allt jag kan göra. En typ 1-diabetiker kan drabbas av komplikationer oavsett vilka råd man får. Men om jag skulle ge råd som någon far illa av är jag väl i viss mån naturligtvis ansvarig för det. Jag tar detta på stort ansvar och försöker ge så goda råd jag kan.

Lyckas du bra med det tycker du?
– Jag får mail av personer varje dag som tackar för att de fått så mycket bättre hälsa, och hade jag inte fått så mycket positiv feedback hade jag nog inte drivit detta så hårt som jag gör.

Ang barn med T1D och LCHF, känns det inte som ett farligt experiment att ge LCHF till barn med typ 1-diabetes, utifrån vad läkaren Ragnar Hanås skriver i sin bok om ett barn som avstannade i sin tillväxt?
– Det känns lite överdrivet tycker jag, men insulin är ett tillväxthormon som man kan bli tjock av, man kan tom få acne av det i tonåren. Men tillväxten styrs ju framför allt av tillväxthormon och insulin har bara en liten påverkan. Men visst, det finns nog en liten koppling där men min bedömning är att det är en liten koppling om några få centimeter. Har man bara normala nivåer av tillväxthormon i kroppen så får man normal tillväxt.

Du är ju specialist i allmänmedicin. Hur väl insatt är du i typ 1-diabetes?
– Jag har arbetat som läkare i totalt 15 år, och har arbetat på en mottagning med patienter med metabolt syndrom och träffat många med typ 1, det är mitt specialintresse sedan 2002.

När drog du igång Kostdoktorn?
– Jag startade bloggen 2007, idag är vi sju anställda och har ett 20-tal frilansare och moderatorer på webbsidan. Nu satsar vi mycket på den engelska sidan.

Är du fortfarande verksam som läkare och träffar patienter regelbundet?
– Jag träffar inga patienter som läkare längre, jag sa upp mig våren 2015 för att satsa helhjärtat på Kostdoktorn. Jag insåg att jag kan göra mer för fler människor genom bloggen och webbsidan än vad jag kan genom att arbeta bara som allmänläkare på en vårdcentral. Men nästa år hoppas jag kunna starta en privatmottagning som en del av detta, jag vill verkligen ha den direkta patientkontakten igen.

Hur äter du själv?
– Ungefär som jag lär, en måttlig LCHF med 50-70 gram kolhydrater per dag. Ibland prövar jag att köra superstrikt men det ger mig inget extra. Jag kör också periodisk fasta genom att inte äta frukost på veckodagarna.

För människor med diabetes, är det inte viktigaste att eftersträva ett bra blodsocker, bra HbA1c och bra hälsovärden överlag, oavsett metod?
– Jo, men LCHF gör det lättare jämfört med dagens kostråd. Blodsockret förbättras samma dag de börjar med LCHF. Och de går ner i vikt och man kan ta bort mediciner.

Ur tidningen Allt om Diabetes nr 2, 2016

Läs mer

"Det är direkt livsfarligt med en LCHF-kost till barn med typ 1-diabetes med så lågt intag av kolydrater som mindre än 50 gram per dag"

Svensk Förening för Diabetologi, Diabetolognytt.se

Riskfyllt att ge lchf-kost till barn 
Dagens Nyheter

Diabetesförbundet

Vi rekommenderar våra medlemmar med diabetes att i samråd med vårdpersonal komma fram till den kost som passar för just dig. Diabetes är en individuell sjukdom och det som fungerar för en behöver inte fungera för alla. Läs mer om Diabetesförbundets inställning i kostfrågan.

Kost för barn

Den mat som är bra för andra barn är också bra för den som har typ 1-diabetes. Kost för barn med diabetes