Bli medlem
Ge en gåva
Varför är medicinen så dyr?

Varför är medicinen så dyr?

Läkemedelsindustrin anklagas ofta för att bara forska på västvärldens sjukdomar och för att ta mycket betalt för medicinerna. Vi frågade svenske Jacob Tellgren, global chef för området diabetes på läkemedelsföretaget Merck & Co. Inc. i USA (MSD i Sverige):

– Prissättningen är en viktig fråga, men det är också viktigt att ställa det i relation till vad övrig sjukvård kostar. Läkemedel utgör cirka tio procent av vårdens kostnader i Sverige. Vi granskar och utvärderar läkemedel noga, vilket är sunt och bra, men övriga 90 procent av sjukvården granskas inte alls på samma sätt, vilket medför ett stort fokus på just läkemedelskostnaderna.

– I länder som Världshälsoorganisationen WHO listar som fattiga länder tillhandahåller vi våra läkemedel till självkostnadspris. Det gäller länder i Afrika samt delar av Latinamerika och Asien. Samtidigt kan vi inte vara ett världssamvete och subventionera allt för alla i fattiga länder. Ett bra exempel är Indien, där cirka 300 miljoner människor lever i en växande medelklass med goda levnadsvillkor samtidigt som den resterande dryga miljarden lever i svår fattigdom. Där är det inte rimligt att tillhandahålla våra läkemedel till självkostnadspris utan vi har valt en mellanväg, billigare än i Sverige men dyrare än i de allra fattigaste länderna.

– Långsiktigt tror jag att vi kommer gå mer mot ”pay-for-performance”, att bara få betalt för läkemedel när det ger avsedd effekt. Det är en bra och klok utveckling, oavsett om sjukvården är skatte- eller försäkringsfinansierad. Men det kräver också bra uppföljningssystem och självklart att sjukvården vill fortsätta utvecklas och att den är villig att betala för bättre resultat.

Hur resonerar ni kring prissättningen av era läkemedel?

– Den utgår alltid från det värde läkemedlet erbjuder eller hoppas tillföra till individerna och sjukvården. Det ser jag som en sund modell.

Hur ser du på kritiken att industrin lägger mer pengar på marknadsföring och administration än på forskning och utveckling?

– Så har det varit men utvecklingen går mot ökad andel forskning och minskad andel marknadsföring. MSD är ett stort företag med nära 70 000 anställda där cirka 20 000 arbetar med forskning och utveckling. Sen arbetar många i tillverkningen av våra produkter och det ställs också höga krav genom lagar och regler från de regulatoriska myndigheterna vilket kräver en stor arbetsinsats.

– Sen kan man se marknadsföring på olika sätt. Marknadsföring handlar om att nå ut med information på ett bra sätt så att våra produkter används rätt där de kan göra störst nytta. När de används så innebär det samtidigt försäljning. Sen är det naturligt att vi tror på våra produkter, och därför gärna pratar om dem. Schablonen där läkemedelsföretag försöker pracka på vården läkemedel till vilket pris som helst stämmer inte längre, åtminstone inte på MSD. I dagens klimat med landstingen som starka köpare håller det inte att vara kortsiktig. Men visst har det funnits exempel på marknadsföring som varit helt förkastlig. Här tycker jag att industrin i Sverige har varit en föregångare genom att strama upp regelverket. Det är en utveckling som spridit sig till andra länder i Europa och även USA. 

Vill ni att diabetes ska botas?

– Självklart! Jag vet att det finns de som påstår att det skulle finnas en konspiration där industrin vill hålla människor sjuka för att vi ska tjäna mer pengar. Det är helt fel. Hade det funnits enkla lösningar hade vi redan kommit på dem.

Vad är de senaste spåren inom er forskning kring typ 2-diabetes?

– Jag hoppas självklart att vi kan få fram nya läkemedel med färre biverkningar. DDP4-hämmarna, som vårt Januvia tillhör, är inte den slutgiltiga lösningen även om de i jämförelse med sulfonureider, SU, är ett stort steg framåt. Det finns mer att göra.

Hur behandlas typ 2-diabetes om tio år?

– Jag är säker på att vi då fokuserar mer på slutresultatet. Istället för att titta på hur många som har ett visst läkemedel så tittar vi då på hur många som kan leva ett fullgott liv med sin diabetes. I slutändan handlar det om det vi kallar värdebaserad vård. Det kommer att vara den stora drivkraften i framtiden tillsammans med insatser för att bromsa utvecklingen så att färre drabbas av diabetes typ 2. Med tanke på att IDF, International Diabetes Federation, projicerar att cirka 650 miljoner kommer ha diabetes typ 2 inom några år måste vi fokusera både på insatser för att förhindra eller senarelägga sjukdomen och på att minska risken för mikrovaskulära komplikationer för de som insjuknat, till exempel blindhet, njurpåverkan och hjärtkärlkomplikationer.

Har du själv någon egen erfarenhet av diabetes?

– Nej, inte i den närmsta familjen, men visst finns det i släkten och bland vänner.

Hur blev det just diabetes inom yrkeslivet?

–  Jag började på MSD 2001 och Januvia introducerades 2006. I samband med lanseringen så  arbetade jag mycket med produkten. Men det är först efter flytten till USA 2016 som jag arbetar enbart med diabetes.

Hur hamnade du i toppen på diabetesområdet inom MSD globalt?

– Det är flera olika omständigheter, men sammantaget ett gott exempel på de många olika karriärvägar som finns i stora företag som MSD. Jag har sett till att hamna i situationer där jag har kunnat driva mina tankar och idéer och lyckats med det. Sedan har det naturligtvis funnits ett mått av personlig ambition och drivkraft också.