Bli medlem
Ge en gåva
Får dessa tjejer den hjälp de behöver?

Får dessa tjejer den hjälp de behöver?

Ätstörningar och diabetes är en allvarlig kombination. Fyra av tio tonårsflickor med typ 1-diabetes har ett stört ätbeteende. Vi frågade Ulf Wallin, överläkare vid Kompetenscentrum ätstörningar syd i Lund

– Det varierar. Vården är olika utbyggd i landet och kapaciteten kan skilja sig åt. Kompetensen finns framför allt på centralorterna. Det är långa köer till ätstörningsenheterna, och det kan vara svårt att komma till, men om det gäller en utvecklad anorexi kommer du dit direkt.

Hur är kunskapsläget inom diabetesvården kring detta?

– Ätstörningar är vanligare hos dem med typ 1-diabetes än i övriga befolkningen. Men det är lite skrämmande med ätstörningar inom sjukvården i stort. Det finns kunskapsbrist men ett intresse och en vilja att skapa samarbeten och lära sig.

Varför är ätstörningar vanligare hos dem med typ 1-diabetes?

– Puberteten är en känslig tid, där man blir ännu mer sårbar i och med sjukdomen och får ett ökat fokus på maten vid typ 1-diabetes.

Vad ska man se upp med?

– Framför allt ska man se upp med typ 1- diabetes och anorexi, självsvält. Det är mest komplicerat och innebär stor risk för diabeteskomplikationer och hög dödlighet.

Hur ska man möta de här tonåringarna?

– Man ska lyssna på dem och deras oro och hjälpa dem med deras vardag. Som förälder ska man försöka att inte ha en fördömande hållning. Det är viktigt att ha koll på hur tonåringen äter och tar sitt insulin. Men också att få hjälp med vilka frågor man kan ställa för att kunna prata om det.

Har tekniska hjälpmedel gjort det bättre?

– Nej, det tror jag inte. Om det är svår anorexi bör man gå över till sprutor för att säkerställa att tonåringen får sitt insulin. Här måste föräldrarna ta ett större ansvar.

FAKTA

Flickor i tonåren med typ 1-diabetes har dubbel risk att utveckla en ätstörning. Anorexi driver dem att äta för lite och att underdosera insulin för att styra vikten. Vid 24 års ålder har en tredjedel en aktiv ätstörning.