Bli medlem
Ge en gåva
Ella Bohlin

Ella Bohlin

I höstas hamnade Stockholm på nionde plats i Allt om Diabetes sammanställning. Men Stockholm vill ligga i framkant i diabetesvården. Vi frågade Ella Bohlin, barn- och äldrelandstingsråd i Stockholm

Vad vill ni med diabetesvården i Stockholm?

– Stockholm har en historia av att ligga i framkant, vi ska ha ledartröjan och vi ska vara bättre än vad riktlinjerna anger. Stockholm är en innovativ region som kan locka till sig kapital, idéer och människor. Vi har det största akademiska sjukhuset och universitetet och har alla förutsättningar för att ligga i framkant.

Hur ska ni uppnå det?

– Vi har nyligen antagit en ny folkhälsopolicy där vi ska göra det lättare för människor att göra sunda val; genom mindre pekpinnar och mer morötter. Det är lättare att lägga till en god vana än att ta bort en dålig, och jag tror mer på att lägga till sunda vanor än att ta bort osunda vanor. Därför ska vi arbeta mycket med att uppmuntra folk att äta bättre och röra mer på sig, och röka mindre.

I vår sammanställning i AoD nr 5 2016 hamnade Stockholm på nionde plats i Sverige. Borde inte topp tre vara rimligt för ett landsting som vill ligga i framkant och ha ledartröjan?

– Jo, det är det. Det är också därför som vi budgeten för 2017 har anslagit nio miljoner kronor extra så att alla barn under 18 år som vill ska kunna få en CGM eller FGM under 2017. Till hösten öppnar vårt nya specialistcentrum inom framför allt typ 1-diabetes, och för typ 2-diabetes släpper vi in ny app, Diacert, som blir en brygga mellan patienten och vården. Dessa tre stora åtgärder tror jag kommer göra diabetesvården bättre och lyfta Stockholms resultat.

Landstingsrevisorerna skriver att det går 177 barn per diabetessköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, när Socialstyrelsen rekommenderar 100. Vad gör ni åt det?

– Det beror framför allt på att de har haft problem med att rekrytera och behålla sjuksköterskor och framför allt specialistsköterskor. Där jobbar vi med att rekrytera och utbilda fler specialistsköterskor.

Revisorerna framhåller också att uppföljning av diabetesvården för barn bör stärkas bland annat för att säkerställa följsamheten till nationella/regionala vårdprogram. Hur ser du på det?

– Jag håller med om det. Vår budget bygger på att vi ska uppfylla ett antal kvalitetsindikatorer. Det är bra att revisorerna granskar oss, och att vi har kontrollmekanismer på en massa olika ställen. Vi jobbar hela tiden med detta.

Landstingsrevisorerna klagade på att det är dåligt med personal inom diabetesvården. Hur åtgärdar ni det?

– Vi vill att all personal ska kunna arbeta på toppen av sin kompetens och att de kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling. Vi har antagit en kompetensförsörjningsstrategi för hur vi ska rekrytera och behålla personal, framför allt specialistsköterskor. På barnsidan är det ett jätteallvarligt problem där det inte finns tillräckligt många utbildade.

– För att läsa vidare till specialistsköterska tar det två år, och du får inte behålla hela lönen men till nästa år, 2018, har vi anslagit extra pengar som gör det möjligt att läsa vidare med full bibehållen lön och möjlighet att göra mycket praktik. Många fackförbund är positiva till detta.

Hur åtgärdar ni det som revisorerna påpekar?

– Förutom det vi redan har pratat om har vi höjt den ekonomiska ersättningen till primärvården med 3,5 procent för 2017. Vi samarbetar också med tandvården som hjälper till att upptäcka diabetes tidigare.

På vilket sätt kommer ert nya specialistcentrum förbättra vården?

– Det ska ligga vid Torsplan nära Karolinska sjukhuset. Det ska bli en kombination av ett kunskaps- och behandlingscentrum framför allt för dem med typ 1-diabetes, och för att sprida goda exempel till primärvården, som handhar dem med typ 2-diabetes.

– Centret ska arbeta mycket med kvalitet och utbildning, och ska kunna lyfta kunskapen i primärvården och vara ett stöd och en hjälp framför allt till de vårdcentraler som har ett sämre resultat och behöver mer kunskap och vägledning.

– Vi har 206 vårdcentraler i Stockholm och ett tjugotal av dem, mestadels i socioekonomiskt utsatta områden, drar ner statistiken ganska mycket så att landstinget får ett sämre resultat. Centret ska lyfta hela landstinget och ska fungera som en stöttepelare och att hjälpa till att snabbt få ut nya rön i primärvården.

 Hur ska centret kunna stärka dessa vårdcentraler?

– Min vision är att centret ska kunna vara en stöttepelare med kunskap. De ska vara snabba med att fånga upp vad den senaste samlade internationella forskningen säger om både typ 1- och typ 2-diabetes, fånga upp nya rön och riktlinjer och snabbt få ut det till primärvården som bra beslutsstöd och -verktyg. Vårdcentralerna kan också remittera patienter dit för forskningsprojekt. Tanken är alltså att det ska vara en tvåvägskommunikation. Centret kan utforma nya arbetssätt, framför allt för att nå patienter som också har psykiska sjukdomar.

Ni satsar mycket på digital teknik också.

– Det pågår en revolution inom sjukvården just nu, att ligga inne på sjukhus är helt ute och alltmer vård kommer att ske digitalt. Vi har bland annat sex vårdcentraler som testar videosamtal där läkarna ska kunna prata med sina patienter via video. Målet med vår digitaliseringsplan är att fler ska kunna tillgodogöra sig vården digitalt, allt som inte måste göras inne på akutsjukhuset ska ut i primärvård, öppenvård och till hemmet.

– Vi kommer också att inför tidbokning via webben vilket gör vården mer tillgänglig. Jag tror inte att man överutnyttjar vården bara för att den blir mer tillgänglig. Det visar bland annat ett test där man i psykiatrin införde möjlighet till självinläggning via telefon.

Du nämnde appen Diacert, vad är det?

– Det är inom ramen för vårt forskningssamarbete med Karolinska institutet som vi driver 4D Diabetes. På prov har några vårdcentraler delat ut enkäter i väntrummet och på så vis fångat upp många prediabetiker och typ 2-diabetiker, och jobbat mycket med livsstilsförändringar.

– I projektet har det också utvecklats en app, Diacert, som ska fungera som en brygga mellan patienten och vården, där patienten äger sin sjukdom på ett annat sätt än tidigare. Den fyller ett hål som funnits i diabetesvården.

Hur tänker ni kring Fritt vårdval inom diabetes i Stockholm?

– Det finns inom fotvård och ögonvård, som är diabetesrelaterade, dock inte för diabetes. I Alliansen tycker vi att vårdval är en bra avtalsform som ökar tillgängligheten, öppenheten och mångfalden. Vi tycker också att vårdval ska prövas där det passar, men jag är inte säker på att diabetes är speciellt bra för vårdval. Typ 1-diabetes är en högspecialiserad vårdform med viss akutvård och jag tror att den passar bättre på sjukhusen.