I svallvågorna efter förra årets stora forskningsnyhet på EASD-kongressen, en studie där SGLT2-blockeraren empagliflozin (Jardiance) minskade risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 37 procent hos personer med typ 2-diabetes, diskuterades nya data som tillkommit under året. Mer utförliga analyser av studien visar nu att empagliflozin också kan ha en njurskyddande effekt liknande den som ACE-hämmare har. – Man var faktiskt lite orolig för motsatsen, att det skulle vara negativt att ständigt kissa ut glukos, men det visade sig vara tvärtom. Det visades också upp rimliga fysiologiska förklaringar till empagliflozins njurskyddande effekt, säger Anders Frid, diabetesläkare vid Skånes universitetssjukhus. Årets kongress höll en bra kvalitet, anser han, även om det är svårt att matcha förra årets stora vetenskapliga succé med Empa-Reg-studien. – Sådana resultat kommer bara kanske vart femte eller tionde år. 

GLUKOSMINNE DISKUTERADES VID flera seminarier under kongressen. Det innebär att om en person har legat högt i HbA1c under en längre tid och sedan sänker det innebär det inte automatiskt att den högre risken för hjärt-kärl-komplikationer minskar. – Allt fler studier och resultat talar för att kärlceller kan ta permanent skada av högt blodglukos. Därför ska man inte tillåta HbA1c att öka och det diskuterades att snabbt sätta in kombinations- och till och med trippelbehandling, redan inom sex månader, om HbA1c inte sjunker tillräckligt lågt, vilket normalt är under 52 mmol/mol. – I våra svenska riktlinjer står det att yngre personer, under 60 år i det här fallet, som är hyfsat friska, ska sträva efter ett HbA1c i normalområdet. Där håller jag med de stora internationella
auktoriteterna om en tuffare läkemedelsbehandling.

DET SOM GLADDE Anders Frid mest är dock de positiva resultaten för så kallade closed loop-system, där en insulinpump kopplas samman med en kontinuerlig glukosmätare, CGM. En studie som han speciellt lyfter upp är den på Medtronics 670G, på 123 personer med typ 1-diabetes, både barn och vuxna, som visade att systemet fungerade bra i patientens vardag. Resultaten visade också att de genomsnittliga blodsockernivåerna sjunker utan att fler hypoglykemier uppstår. – Om detta och liknande system fungerar som de ska kommer de att hjälpa oss att lösa tre stora problem vid typ 1-diabetes; risken för hypoglykemier, det ständiga beslutsfattandet kring hur mycket insulin man ska ta och risken för sena komplikationer, säger Anders Frid. Closed loop-system klassas som en medicinteknisk produkt. Därmed behöver de inte genomgå lika avancerade vetenskapliga studier som läkemedel. I Europa räcker det med CE-märkning, och i USA godkändes den bara två veckor efter att resultaten presenterades på kongressen. Inom vilka områden sker de stora framstegen i dag? – Till skillnad från andra områden finns det inom diabetes ett stort hopp inför framtiden, både avseende teknik och läkemedel. Det är väldigt spännande avslutar Anders Frid.