Bli medlem
Ge en gåva
Behandling med mer precision

Behandling med mer precision

Diabetesfondens vetenskapliga råd är ett rådgivande organ vars uppdrag är att bedöma och prioritera forskningsansökningar. Allt om Diabetes har träffat professor Stellan Sandler, ordförande för det vetenskapliga rådet, och pratat om det aktuella forskningsläget inom diabetes.

Hur ser trenden ut bland årets forskningsansökningar?

– Det finns egentligen inga tydliga trender som visar att forskningen går i någon särskild riktning. Ansökningarna handlar om allt från att förstå hur de insulinproducerande cellerna fungerar till genetik, livsstil och hur komplikationer till diabetes uppstår i organen.

 

Vad har hänt inom forskningen de senaste tio åren?

– Bland annat har utvecklingen av tekniska hjälpmedel gått i en rasande fart, hjälpmedel som många gånger kan underlätta livet med diabetes oerhört.

– Det har även talats mycket om precisionsmedicin, vilket innebär en skräddarsydd behandling ner på individnivå med hjälp av storskalig analys av arvsanlag och mätning av olika faktorer i exempelvis blodet. Då kan man få fram information som säger att ”den här individen är så och så och då bör vi göra dessa saker för att på bästa sätt nå framgång med behandlingen”. En utmaning är att dessa analyser är omfattande och kostsamma, men vi kommer nog att få se mer av precisionsmedicin inom diabetes framöver.

 

Kommer ett botemedel mot typ 1- diabetes under vår livstid?

– När sjukdomen bryter fram är de betaceller som förlorats borta. Det forskas om olika terapier för att göra nya betaceller, då alla kroppens celler har den genetiska informationen för att göra insulin. Teoretiskt sett skulle en levercell kunna producera insulin, vilket man också lyckats med experimentellt. Problemet där är att den släpper ifrån sig insulin i en konstant koncentration i stället för i förhållande till kroppens behov. Om vi skapar en betacell som producerar insulin på rätt sätt måste vi samtidigt förhindra att sjukdomen kommer tillbaka och attackerar den nybildade cellen. Så det finns fortfarande en del att lösa.

– I framtiden tror jag att det kommer ännu bättre insulinbehandlingar som blir mindre komplicerade för patienten än de som finns i dag. Lyckas det så kan patienten uppleva att hen blivit botad eftersom behandlingen sköts ”automatiskt”.