Bli medlem
Ge en gåva
Ständigt trött

Ständigt trött

Aldrig riktigt utvilad, orkeslös och ibland även nedstämd. Tröttheten är ständigt närvarande för många oavsett hur välkontrollerat blodsockret är. Och för föräldrar till barn med typ 1 diabetes är det mycket vanligt med utmattningssyndrom – i alla fall hos mammor.

Förr var det vanligt att se på psykologiska aspekter vid diabetes som negativa följdsjukdomar, men det är fel, menar Jon Haug.

– Kropp och själ vid kroniska sjukdomar går inte att skilja åt och förståelsen av det som sjukdomen kräver blir en viktig resurs när den ska hanteras, säger han.

Alla som får typ 1 diabetes ställs inför samma psykologiska processer, de är nämligen knutna till de medicinska förhållanden som kännetecknar sjukdomen.

– Du behöver veta hur ditt insulinbehov påverkas av mat, fysiskt aktivitet och känslor. Att hela tiden ha uppmärksamhet på förändringar i blodsockret är energikrävande, så på det viset utsätter du dig för ”kognitivt slitage” varje dag. Slitaget märks kanske inte på en gång men efter runt 25 år känner de flesta av följderna, säger han.

För några år sedan myntade han begreppet ”diabetisk slitenhet” för att förklara känslan som många av de patienter som han mött beskrivit för honom under årens lopp.

– När ett tillstånd får ett ord och blir beskrivet, så legitimerar man detta som många känner igen sig i och då blir det enklare att förhålla sig till, säger Jon Haug.

2010 kom Jon Haug med avhandlingen ”Diabetes i kropp og sinn”, där han lade fram sin psykolgiska teori om de specifika psykologiska processerna vid just typ 1 diabetes – ”specificitetsteorin”. Bakgrunden till teorin är att komma bort från de ofta ganska generella psykologiska aspekter som brukar knytas till olika kroppsliga sjukdomar. Diabetes är inte som alla andra sjukdomar och då kan inte heller psykologin vara densamma, resonerar han.

– Jag har pratat med så många människor som känner igen sig, säger han.

En del människor har förmågan att automatiskt anpassa livet efter vad man mäktar med, medan andra bara kör på som vanligt tills de blir jättetrötta. Vår ambitionsnivå i vardagen skiljer sig också åt. Ett vanligt misstag är att vila och ta paus först när tröttheten blir överväldigande. Men att försöka disponera energiförbrukningen rätt, vila förebyggande och lyckas med sina prioriteringar är förstås lättare sagt än gjort.

– Jag tycker att man ska lägga in vila som en aktivitet i vardagen, säger han.

När man börjar känna av att man är sliten får man börja inarbeta nya rutiner i vardagen för att spara kraft.

– Stanna upp och se på livet ditt! Lägg in någon trevlig aktivitet som du gillar och är rolig att genomföra i stället för de aktiviteter som är mer belastande än glädjande, säger han.

Kroniskt trött – vad göra?

 

  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa personer med kronisk trötthet.
  • Be om ett neuropsykologiskt test för att ta reda på om det är en generell stressreaktion eller om du har påverkan på de kognitiva funktionerna. Neuropsykologer kan då ge råd och stöd för hur man hanterar vardagen på bästa sätt.

Källa: Mats Eliasson, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.

Friskfaktorer som förebygger utmattningssyndrom hos dig som förälder:

  1. Stöd - praktisk avlastning från andra vuxna utanför familjen.
  2. Egentid – göra något för egen del, som att gå ut med vänner eller träna.
  3. Partid – vårda kärleksrelationen.
  4. Sömn – turas om att ta nätterna.
  5. Motion – hjärnhalvorna samarbetar när vi springer. Det motverkar det den inre stressen.
  6. Beteendeförändring – våga släppa kontrollen.

Källa: Caisa Lindström, kurator och forskare vid Örebro universitet.