För femtio år sedan fanns inte mycket vi kunde göra åt de ögonproblem som många med diabetes drabbas av med åren. Förr var det inte ovanligt att man till sist förlorade synen. Men sedan dess har utvecklingen gått framåt. Ögonproblemen upptäcks oftare – och det i tid. Just nu vet vi att var tredje med typ 2 och mer än varannan med typ 1 har någon form av kärlförändringar på näthinnan, så kallad diabetesretinopati. Men oftast handlar det om milda förändringar. Det är ingenting att oroa sig för eftersom milda förändringar inte påverkar synen.
Prognosen ser också mycket bättre ut för dem som av olika anledningar drabbas av mer allvarliga ögonproblem. Numera finns så bra hjälp att få att det är extremt liten risk att man ska behöva bli blind.
– Under de 20–25 år som jag har jobbat som ögonläkare har jag bara mött ett par personer som förlorat synen trots att de har följt sin behandling och gått på ögonbottenscreening. Ändå lever oron för att bli blind kvar hos många, säger Joakim Färdow, ögonläkare i Växjö i Kronobergs län.

DE FLESTA FÖRÄNDRINGAR i ögonen är så obetydliga att man inte kan upptäcka dem på egen hand, men de syns vid ögonbottenfotografering, som alla med diabetes över tio år kallas till. Yngre barn har så bra blodcirkulation att de inte får problem, men en del ungdomar drabbas. Små röda prickar på näthinnan är det första tecknet på att något inte är som det ska och att de minsta blodkärlen i ögat är påverkade av syrebrist.
Det är få med typ 1 vars ögonproblem inte upptäcks i tid, eftersom de har följts från att de var barn. Problemet med typ 2 är att många går med högt blodsocker länge innan sjukdomen upptäcks.
– Många i den gruppen har ju gått obehandlade länge innan de fick diagnosen. Det är därför inte ovanligt att man hittar mild eller måttlig diabetesretinopati redan på de första ögonfotografierna, säger Joakim Färdow.
Om kärlförändringar har övergått till måttliga har näthinnan börjat kompensera för syrebristen genom att bilda nya, men sjuka kärl, så kallade proliferationer. Då måste man hålla extra koll, eftersom det finns risk att de sjuka kärlen påverkar synförmågan, särskilt om de börjar utvecklas vid gula fläcken, ett område på näthinnan där tapparna sitter tätt och som gör att vi kan se detaljer och läsa text.
– Vid allvarliga former kan kärlen börja växa ohämmat. Men om förändringarna riskerar att påverka synen kan man få kärlen att gå tillbaka med hjälp av laserbehandling, säger han.
Laserbehandling görs för att man ska behålla en bra syn och slippa mer allvarliga problem som de nya sjuka kärlen kan orsaka, som näthinneavlossning och blindhet.
De nya sjuka kärlen är också ganska svaga och riskerar att brista. Det är därför som en annan komplikation, som kallas glaskroppsblödning, kan inträffa. Man behöver inte oroa sig för att inte märka när det händer, eftersom det uppstår som en slöja över synfältet och det märks genom att man inte ser ordentligt. Innan det görs någon behandling brukar man vänta i upp till fem veckor för att se om blodet går tillbaka av sig själv och synen kommer tillbaka. Men om blödningen fortsätter finns bra kirurgi.

EFTERSOM DE NYA, sjuka kärlen släpper igenom vätska lättare är det heller inte helt ovanligt att drabbas av vätskesvullnad i ögat. Detta upptäcks också på screeningen och i så fall blir du kallad till en ny undersökning för att man ska se om du har drabbats av diabetesmakulaödem, en vätskesvullnad i gula fläcken. Det är ganska ovanligt med synnedsättande diabetesmakulaödem, men varje år drabbas mellan en och tre procent av alla personer med diabetes.
– Svullnaden i gula fläcken kan leda till permanent synnedsättning eftersom syncellerna går förlorade på sikt. Förr förlorade patienterna ofta körkortet om det här hände, men med den här behandlingen kan de ofta behålla det. Sedan fem år har vi en ny fin behandling då vi sprutar in läkemedel i ögonen så att kärlen tätas, säger han.

Bästa tipsen för ögonens skull

  • Gå på screening när kallelsen kommer
  • Kolla blodsockret och kämpa för att hålla god blodsockerkontroll
  • Tänk på kosten
  • Träna regelbundet