Det ingår i ungdomstiden att till viss del bryta sig loss från föräldrarna – och visst kan det mycket väl leda till negativa konsekvenser för hälsan. Många känner starkt att de vill vara som alla andra och ägnar mycket energi åt att försöka passa in bland kompisarna, då kan det hända att det här med att sköta sin diabetes råkar komma i andra hand.
– Du måste förstås ta eget ansvar för din sjukdom, men det är ändå bra att involvera kompisarna, så att de vet om att du har diabetes om ni ska dricka alkohol. För blir du alltför berusad så känner du inte av dina låga värden. Det är bra om kompisarna vet om att de kan ge dig någonting sött om du blir för full eller börjar bete dig annorlunda, säger Ulrica Hero, diabetessjuksköterska vid medicinmottagningen på Nyköpings lasarett.

ATT TONÅRINGAR MED DIABETES dricker alkohol och testar gränser är ett faktum, även om det inte är bra för kroppen. 
– Det är inte så lämpligt att dricka alls förstås, men en del av oss måste testa gränser och lära oss av erfarenhet. Men faktum är att du kan dö med alkohol i kroppen, säger Ulrica Hero. Att också berätta för föräldrarna vilka kompisar man tänker umgås med är en god idé.
– Det är bra om tonåringen vet att de kan ringa hem om något händer och inte behöva vara orolig för att föräldrarna ska bli arga, säger hon.
När man fyller 18 år är det dags att lämna den trygga barnavdelningen för att ingå i den mer opersonliga vuxensjukvården. Som myndig har man helt plötsligt eget ansvar och faktum är att många, även om det långt ifrån gäller alla, väljer att sluta gå på rutinkoller då. Detta får generellt sett negativa effekter på hälsan. 
– Vi kan se i det nationella diabetesregistret att många unga uteblir från sina vårdbesök. Dessutom ser vi att 18–19-åringarnas HbA1c värden ser sämre ut. Jag har också undersökt hur det ser ut ”world wide” och detta är ett utbrett problem i hela världen, säger Ulrica Hero.

ATT UNGA VUXNA UTEBLIR när de passerar myndighetsdagen är knappast ett nytt problem. Ulrica Hero har lång erfarenhet av att möta barn och tonåringar med diabetes och för några år sedan gick hon över från barn- till vuxenavdelningen. Då fick hon möjligheten att träffa några av dem från barnavdelningen som hade hunnit fylla 18.
– Jag tror att de tycker att det blir lättare att komma på besöken om de känner sin vårdgivare sedan tidigare, säger hon.
I Lund anordnas sedan en tid kafékvällar varannan vecka för att försöka fånga upp de ungdomar som riskerar sämre hälsa på grund av att de inte kommer på de inbokade rutinbesöken. Till en början bjöds enbart de in som låg sämst till, de som hade över 70 i HbA1c.
– För en del som flyttas över från barnkliniken ser värdena bra ut, några andra ligger halvbra till medan en tredje grupp har katastrofdåliga värden. Vi tänkte att en annan form av träffar kunde tilltala den tredje gruppen mer än läkarbesöken. När man sitter och fikar ihop blir det lite mer otvunget, men inte en enda person kom till kaféet, säger Mona Landin-Olsson, diabetesläkare på Diabetesmottagningen i Lund.
Trots att ingen alls dök upp första träffen fortsatte de med temakvällarna, men i dag är alla unga mellan 18 och 30 år välkomna till Café Diabés temakvällar. Kaféet har visat sig tilltala en annan grupp, nämligen de som är mest intresserade och engagerade i sin diabetes – och även har bäst värden.

ATT DE INTE LYCKATS LOCKA dem som mest behövde träffarna är förstås ett problem som kvarstår.
– Bekymret är att få in dem som ligger sämst och det är ungefär 40 personer av 300 hos oss.
De vill inte gå till sjukvården och bli påminda om sin sjukdom. Men jag tror att den svåraste tiden att ha diabetes är i 18–25-årsåldern, det händer så mycket då i livet, säger hon.
Många av dem som kommer på träffarna är studenter vid Lunds universitet, flertalet inflyttade från andra städer. Mona Landin-Olsson har fått bra insyn i vilka svårigheter och vilken oro som kan uppstå när man kommer till en ny stad för att bo ensam, kanske för första gången.
– En del kan bekymra sig för att de ska råka ut för nattlig hypoglykemi när de ligger ensamma i sitt studentrum. De undrar också vad de ska säga till sina nya kamrater, och hur de ska göra med maten när de bor i en studentkorridor och har långa dagar. Och sedan är det festandet och all alkohol på nationerna, de har mycket att diskutera, säger hon.