Tandlossning är en lömsk sjukdom som smyger sig på. Den gör inte ont, och den är kronisk. Har processen väl startat väntar en livslång behandling för att hålla tänderna stabila, i en tandvård som för många är svidande dyr.
En av tio svenskar har någon grad av parodontit, som tandlossning heter på fackspråk. Svensk statistik finns inte, men eftersom tandlossning är två till tre gånger vanligare bland personer med diabetes är det inget orimligt antagande att så många som var fjärde person med diabetes kan ha begynnande problem.
Sjukdomarna dansar också försåtligt med varandra – har du ett svårtyglat blodsocker kan den dolda orsaken vara tandlossning.
– Diabetes ger en värre och snabbare tandlossning, som också är svårare att behandla, säger Björn Klinge, professor i tandlossningssjukdomar.
– Det går att förebygga och stoppa sjukdomsutvecklingen, men är du inte uppmärksam själv och prioriterar annat än tandläkarbesök så kan det snabbt rasa i väg utför, säger han. 
Du måste själv ha koll, eller din tandläkare. Tandhälsa ingår nämligen inte i vad ditt diabetesteam ska hålla koll på. Inte som fötter, ögon, njurar och hjärta. Enligt svenskt vårdsystem är munnen märkligt nog inte en del av kroppen. Oavsett om blodet sprider inflammation i omloppsbana och sjukdomarna påverkar varandra.

ENLIGT DE NATIONELLA riktlinjerna bör diabetesläkare hänvisa patienter med höga blodsockervärden till tandvården. Ett flöde som inte fungerar särskilt väl. Hälso- och sjukvården kan inte munhälsa, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport.
– Jag upplever också en tvekan hos diabetesläkare att skicka patienter till oss eftersom det blir så höga kostnader för patienten, säger Björn Klinge.
– Patienterna som kommer tror att eftersom det är läkaren som remitterat dem till oss så kostar det som ett vanligt vårdbesök, sådär 200 kronor, och så får de en behandlingsplan för avancerad tandlossning med en femsiffrig räkning. Många tvingas avstå från sjukdomsbehandlingen för att utgiften är omöjlig.
Det finns ett bidrag på 600 kronor per halvår som personer med diabetes kan söka för förebyggande tandvård.
– Javisst, bidraget är som att öppna dörrarna på vid gavel till NK och säga ”kolla vad mycket grejer som finns – om du har råd att köpa”, säger Björn Klinge.
Faktum är att den som har fått en tandlossningsdiagnos undviker att gå till tandläkaren mer än alla andra, visar en svensk studie. Notan blir för hög.
Inte ens en av tio med diabetes har heller rätt till bidraget på 600 kronor, eftersom kravet är ett HbA1c-värde över 73 mmol/mol. Värdet har kritiserats i tandvårdskretsar som orimligt högt. Det är oklart vid vilket blodsockervärde tandköttsskadorna börjar dyka upp, men startpunkten är inte vid 73 mmol/mol.
– Nej, många av dem vi hittar har ju prediabetes, så deras värden är betydligt lägre. Förändringarna startar på en mycket, mycket lägre nivå, berättar tandläkaren Anders Lindunger, som i sju års tid lett ett projekt där tand- och primärvården screenar patienter med tandköttsproblem för typ 2-diabetes.
Så långt fler personer har verkliga problem, än det antal som har rätt till stödet?
– Tveklöst, och det betyder att möjligheten att få support till din behandling är nästan obefintlig. Har du diabetes bör du gå till tandhygienisten tätare för koll, minst en gång om året. Har du begynnande fickbildningar bör du få profylaktisk behandling omedelbart för att slippa utveckla tandlossning. Är problemen värre pratar vi stödbesök kanske var tredje månad, säger Anders Lindunger.
Referenspriset för en tid hos tandhygienisten är 825 kronor. Eftersom du betalar tandvård upp till 3 000 kronor per år helt själv blir livslång stödbehandling en dyrbar historia. Avstår du riskerar du att tappa tänderna.
– Då har naturen löst problemet, inflammationen är borta, säger Björn Klinge.
– Men du får andra problem i stället som har med livskvalitet att göra, som tuggning, näringsupptag och det sociala stigmat att ha dåliga tänder, som kan vara mycket svårt att leva med.
Vilket extra stöd behöver den med diabetes, tycker du?
– Egentligen tror jag att det extra stödet som behövs är ekonomiskt. För behandlingen finns ju att tillgå.

FÖR ATT SKYDDA leendet gäller det att hålla tänderna rena och inflammationen borta.
– Alla med diabetes ska ha en skräddarsydd rengöringsrutin. Be tandhygienisten om en, och vänta inte med tandläkarbesöken, råder Anders Lindunger.
– Fångas enkla fickor kan vi stabilisera och behandla dem, och är problemen milda kan du underhålla själv.

Tandvårdsförsäkring

Som Huvudmedlem i Diabetesförbundet har du möjlighet att teckna en tandvårdsförsäkring som ger dig ett ekonomiskt skydd för oväntade och höga tandvårdskostnader.

Mer information