Bli medlem
Ge en gåva
Lägg till en god vana

Lägg till en god vana

Motion och bättre kost kan skjuta upp följdsjukdomar till diabetes eller i bästa fall göra att man slipper dem. Att stressa mindre i vardagen och dra ner på rökning och alkohol bidrar också till ett bättre liv. Men varför är det så svårt att ändra gamla vanor?

Våra matvanor och hur mycket vi rör oss har stor betydelse för om vi utvecklar livsstilssjukdomar som typ 2-diabetes, men också följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdom. Att motivera sig till att börja sitt nya nyttiga liv är ändå inte busenkelt.
– Man ska komma ihåg att man alltid får en belöning av att ändra sin livsstil, som att se över sitt midjemått, sin vardagsrörelse och sina dåliga matvanor, säger Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor vid Karolinska Institutet, aktuell med boken Livsviktigt – mina bästa råd för ett friskt liv.

I MEDIERNA AVLÖSER den ena populära dieten den andra. Informationsflödet om hälsa tycks aldrig ta slut.
– Trots att det finns flera miljoner studier om mat och hälsa upplever människor att det är svårt att veta hur de ska äta, det gäller inte bara personer med diabetes, säger hon. Ett vanligt misstag när man vill åstadkomma en livsstilsförändring är för högt uppsatta mål.
– Även mycket små förändringar räcker för att blodsocker och insulinkänslighet ska förbättras. Ha ett mål som är så lågt uppsatt att det inte går  att missa. Byt ut vitt bröd till rågbröd med sardiner under tre veckor – det ger effekt. Fetterna är viktiga att se över.

Fleromättade oljor som solrosolja och fet fisk kan förbättra insulinkänsligheten! säger Mai-Lis Hellenius.

 Att kostråden som florerar är motsägelsefulla gör det knappast enklare att förstå vilken mat som är bäst. Värst är kanske striden om mättat fett och i vilken utsträckning det ska ätas eller undvikas. Mai-Lis Hellenius är stark förespråkare för Livsmedelsverkets nya uppdaterade kostråd, som bygger på den samlade bilden av de senaste forskningsrönen. Enligt dessa råd är mättat fett, som finns i till exempel smör och grädde, inte lika farligt som man tidigare har trott, men bör max uppgå till en tredjedel av vårt dagliga fettintag.

KÄNSLAN AV ATT klara ett mål kan sporra vidare till nästa livsstilsförändring. Att träna tre gånger i veckan är bra men för många är det för svårt att gå från noll motion till tre träningspass i veckan.
– De flesta vet att motion är bra, men inte hur dåligt stillasittande är. Att resa sig upp och gå under fem minuter en gång i halvtimmen kan ge ordentliga effekter på både blodsocker och insulinnivåer, det har man sett i en australisk studie på kvinnor med prediabetes, säger hon. För andra kan det vara aktuellt att genom små delmål försöka stressa mindre, dra ner på rökning eller minska på alkoholen. En idé är att göra en hälsokontroll innan du börjar med de nya vanorna för att senare kunna följa upp hur blodsockret påverkats.

Så når du målen med en egen hälsoplan

När du har bestämt dig för att du viill göra en livsstilsförändring kan du sätta upp en hälsoplan för dig själv.

  1. Skriv upp ditt mål på ett papper
  2. Skriv upp hur du vill nå målet
  3. Skriv upp start och slutdatum
  4. Skriv ner vilken belöning du vill ge dig själv när du har uppnått ditt mål
  5. Skriv under med din egen namnteckning
  6. Sätt upp hälsoplanen där du ser den varje dag, som till exempel på kylskåpet
  7. När du har nått målet - glöm inte att njuta! Ge dig själv den utlovade belöningen
  8. Försök hålla fast vid den nya vanan. Vill du gå vidare mot nya mål? Kanske är det dags för en ny hälsoplan?
  9. Om du var tvungen att avbryta planen - ge inte upp, analysera vad som hände, använd det som en erfarenhet, skriv en ny hälsoplan med nya datum och försök igen!

Prova lågt ställda mål

  • Många försöker sig på stora livsstilsförändringar, som att försöka gå ner 15 kilo eller börja springa tre gånger i veckan. Då är det lätt att misslyckas. Sätt upp ett delmål för dig själv som är så lågt ställt att det inte går att missa. Till exempel att du ska ta trapporna i stället för hissen eller byta ut vitt bröd mot rågbröd med nyttigt pålägg, som till exempel sardiner, under ett par veckor eller månader.
  • Innan du påbörjar din resa mot delmålet kan du göra en kontroll av ditt fasteblodsocker. Skriv upp resultatet.
  • När du har nått målet kontrollerar du ditt blodsocker en gång till. Har det skett någon förändring?