Christer Svedberg, som har haft typ 1- diabetes sedan elvaårsåldern, vet vad svängigt blodsocker innebär. Och sockret slutade inte bråka med honom bara för att han befann sig på sin arbetsplats.
– Innan jag fick insulinpumpen hade jag perioder när jag fick springa på toa och sticka mig i fingret stup i kvarten. Så där kunde det hålla på i två, tre dagar innan det lugnade ned sig, säger han.

HAN HADE VARIT på samma företag i ungefär två år när han 2009 fick en ny arbetsledare, som tog rundor genom industrilokalen och upptäckte att Christer, som är svetsare, inte stod vid sin plats. Detta såg inte arbetsledaren alls med blida ögon på.
– Han undrade vad jag sysslade med och jag sa att jag var på toa och att det berodde på min sjukdom, berättar Christer.
Den nya chefen började ifrågasätta hur han egentligen skötte sitt arbete.
– Jag fick en varning, försökte hålla blodsockret så stabilt som möjligt, men några månader senare fick jag sparken. Jag försökte fråga fackklubben, men fick höra att de inte kunde göra någonting. Jag ringde till och med If Metalls huvudkontor, men de sa nej, säger han.

EFTER UPPSÄGNINGEN FICK han en insulinpump av sin läkare och sedan dess har det varit betydligt lättare att hålla en jämn blodsockernivå. Det har nu gått nästan tio år sedan den dag som han blev av med jobbet på grund av sin diabetes. I dag jobbar han fortsatt som svetsare, fast på en annan arbetsplats.
– Men jag är ändå rädd ibland för vad jag ska få för reaktion när jag någon gång behöver gå till läkaren, säger han.

Christer Svedberg

Ålder: 47 år
Diagnos: Fick diabetes typ 1 för 36 år sedan.
Bor: I Göteborg
Gör: Arbetar som svetsare
Familj: Gift med Anna. Har tvillingarna Vincent (som också har typ 1) och Charlie från ett tidigare äktenskap.